Möbelföretag i generationer

Att jobba i ett familjeföretag innebär både fördelar och nackdelar men mest fördelar, menar Ingemar Pettersson, ägare av Möbler och Slöjd i Uppsala.
Det är strax före stängning i butiken Möbler och Slöjd. Många kunder cirkulerar runt i butiken bland diverse soffor, fåtöljer och matgrupper. Vi, Ingemar Pettersson och jag, slår oss ner i en Bröderna Andersson-soffa i ett hörn av det 4500 kvm stora möbelkomplexet. Telefonen ringer i ett men Ingemar är förvånansvärt lugn. Här har han jobbat största delen av sitt liv och han har full koll på allt, från fakturor och leveranser, till vilket tyg en särskild soffgrupp har. Ingemar erkänner att det är svårt att helt släppa kontrollen över företaget, trots att han fyllt 70 år.

– Min far, Emanuel Pettersson, startade Möbler och Slöjd år 1946 och både jag och min bror Kennet har jobbat här större delen av våra liv. Och visst är det ett livsverk. Ett livskall. Men jag försöker att inte vara här varje dag. På lördagar och söndagar är jag till exempel inte här, även om jag kanske skulle vilja.
Det känns lite som en livskris att släppa taget om företaget, menar Ingemar, även om han vet att han en dag kommer att behöva lämna det ifrån sig. Att flera av brodern Kennets barn jobbar inom företaget är han glad för. För visst är drömmen att hans egen släkt ska bära företaget vidare. Hans egen son Mikael är delägare i Vålamagasinet, en butik som tillhör Möbler och Slöjd men som är mer inriktad på designmöbler. Möbler och Slöjd äger också butiken Storvreta Möbler en bit utanför Uppsala, samt GodNatt Sängkompaniet. Möbler och Slöjd är välkänt i Uppsala och säljer både svensktillverkade och utländska möbler. Svenska designmöbler som Bröderna Andersson och Carl Malmsten blandas med ett flertal utländska möbelmärken.

Försöker undvika jobbprat
– Det är väldigt roligt och spännande att arbeta med sina nära. Visst är det kul att kunna jobba ihop som bröder; vi fungerar mycket bra ihop, Kennet och jag. Under åren som gått har vi blivit väldigt sammansvetsade.
Ingemars fru jobbar inte på Möbler och Slöjd och det tror han hjälper till att han slappnar av mer när han inte jobbar.
– Min son och hans fru jobbar båda två på möbelbutiken Vålamagasinet och det blir nog väldigt mycket jobbprat då, även privat. Jag försöker att inte prata arbete när jag träffar familjemedlemmar som jobbar på Möbler och Slöjd. Men visst är det ibland svårt att undvika att man halkar in på jobbprat.
Ingemars brorsdotter Lena Pettersson och hennes syster Kristin och bror David jobbar alla inom företaget. Lena är 28 år och började med att jobba extra på Möbler och Slöjd efter att hon slutat gymnasiet.
– Jag jobbade på lov och helger samtidigt som jag studerade på ekonomprogrammet på Uppsala Universitet, säger Lena.

Valde att återvända
När Lena var klar med sin examen funderade hon mycket på vad hon ville göra och kom fram till att hon ville återgå till Möbler och Slöjd. Nu jobbar hon både som säljare och på företagets ekonomiavdelning.
– När folk får reda på att jag fortfarande jobbar här tar en del för givet att det är tillfälligt medan jag söker annat. Så är det inte alls och jag kan bli lite irriterad över att folk tror att jag inte har valt att jobba här.
Hon säger att hon känner ett ansvar för att förvalta det som hennes farföräldrar byggt upp. Att arbeta för ett livsverk är något hon menar känns speciellt och ärofyllt; det är inte något man tar lätt på. Och just den där extra ansvarskänslan hon kan känna inför arbetsuppgifterna är något hon ser både som positivt och negativt.
– Man har en passion för företaget och känner ett gemensamt ansvar för att det ska gå bra. Det tror jag resulterar i att man arbetar mer hängivet och noggrant.
Å andra sidan menar Lena att det ibland kan var svårt att bara stämpla ut ifrån jobbet och gå hem oberörd. Ofta tar man jobbet med sig hem i tankarna.
– Är det något som bekymrar min pappa eller Ingemar så bekymrar det mig också. Ibland kan man tycka att det skulle vara skönt att bara slappna av. Men fördelarna med att få arbeta så nära sin familj överväger nackdelarna.
Lena erkänner att det kan bli en del jobbprat över släktmiddagarna. Samtidigt menar hon att det kan vara skönt att ha möjligheten att ventilera saker om jobbet som de inte fått tillfälle att diskutera under dagen.
– Det kan ibland vara bra att kunna prata om saker som berör företaget på ett privat plan. Ibland är det ju viktiga saker som behöver resoneras kring och då är det bra att det går att prata om jobbet utanför, konstaterar Lena.

Hur är det att ha sin pappa och farbror som chef?
– Det går väldigt bra tycker jag. Eftersom vi har många anställda utanför familjen har de varit mycket noggranna med att behandla oss i familjen likadant som alla andra medarbetare. Och det är ju en självklarhet; annars skulle företaget inte fungera. Pappa och Ingemar har också varit noggranna med att vi ska kalla dem vid namn och inte ge några familjära titlar. Jag skulle aldrig till exempel tilltala min pappa med pappa på arbetstid utan säger alltid Kennet till honom.

Kommer du att fortsätta jobba på Möbler och Slöjd i framtiden?
– Det är inget jag kan svara på nu. Man känner självklart ett ansvar att föra företaget vidare. Jag är övertygad om att det är viktigt att varje generation får prägla företaget på sitt sätt så att det fortsätter att drivas framåt och inte stagnerar. Jag tror också att Gud verkar i ens vilja och att han ska leda mig i det beslutet. Men det är inget jag kan svara på ännu.

Tänker köra på
Det är tydligt att Ingemar älskar sitt jobb och tänker köra på så länge han orkar.
– Än så länge har jag inga planer på att sluta. Någon kallade mig en gång för en 70-åring med råge och det måste jag ju leva upp till, skrattar han.

text • foto Rebecka Woods