Skriv ut
E-post

Linn Merete

Linn Merete beskriver hur hon levde ett dubbelliv som kristen. Hon hade en skicklig fasad men inuti var hon upprorisk och försökte i hemlighet hela tiden bryta ner personliga gränser.
- Jag trodde att jag var fri. Men sanningen är att det är nu jag känner mig och är fri. Människofruktan fick mig att leva ett dubbelliv; jag ville inte leva som kristen och vara annorlunda än andra runt omkring mig.

Linn Merete Foss, 27 år, är uppväxt i Norge. Hösten 2009 kom hon till Arken i Sverige för att gå på deras Upprättelselinje, något som hon vill fortsätta med nästa läsår också. För tre år sedan tog hon emot Jesus i sitt liv på allvar. Nu är hon fri att leva sitt eget liv och att vara sig själv, säger hon
- Mycket har redan skett i mitt liv sedan jag kom hit. Jag är bara tre år i tron, ett litet barn i Guds rike som ska lära, växa och förvandlas. Min upprättelse handlar mycket om att ta emot Guds kärlek på alla livets områden. Många tänker kanske att tron angår nuet och framtiden. Men jag har ju levt ett liv innan jag tog emot Jesus. Det har varit lika viktigt för mig att ta itu med och ge mitt förflutna tillbaka till Gud, område för område. Själen behöver helande, upprättelse och befrielse för att jag ska kunna klara av att leva ett så gott och fruktbart liv som möjligt tilsammans med Jesus. Jag behöver mycket kärlek, tid och nåd, menar hon.

Hela Linn Meretes familj är kristna, både på mammans och på pappans sida, men hennes kärnfamilj var inte så upptänka för mycket. Omedvetet sökte jag väl mycket bekräftelse i att vara duktig och prestera på olika sätt, men jag levde ett dubbelliv också. Upproret gick ut på att hela tiden bryta nya personliga gränser och vara lite "crazy" vid sidan av min skickliga fasad. Då Linn Merete 2001 skulle börja tänka på vad hon skulle göra efter skolan fanns ingen utstakad väg. Hon brukar skämta om att hennes morbror mer eller mindre tvingade henne att söka och gå på till bibelskolan i Oslo.
- Jag visste inte vad det skulle innebära men det lät fruktansvärt tråkigt. Hela det året levde jag ett dubbelliv och spelade ett rollspel. Det var oerhört svårt att anpassa sig i denna nya värld medan jag fortfarande var densamma. Jag vågade inte berätta för mycket om mig själv för jag bar på så mycket skam, berättar hon. Mycket religiositet kom in då, Linn Merete lärde massor med huvudet, men det blev bara teorier som ledde till frustration, erkänner hon. Hon kunde inte identifiera sig med de andra kristna, men var heller inte som vännerna där hemma längre.tagen med att leva ut tron hemma eller i någon församling.
- Jag tror inte att någon av mina föräldrar hade en nära relation till Jesus då jag växte upp, men vi bad alltid aftonbön och jag fick vara med i kör, söndagsskola och på några kristna läger och möten.

Linn Merete hade två faddrar, hennes morbror Arne och hans fru Valborg, som tog sin uppgift på allvar och deras hem var alltid öppet.
- Min morbror och hans fru var också ett särskilt stöd för mig då mitt liv vändes upp och ner när mina föräldrar bestämde sig för att skilja sig. Då jag var 11 år.Utvändigt har Linn Meretes liv kanske sett bra ut, menar hon, om man tänker på de omständigheter som skilsmässan förde med sig. Hon berättade inte för någon om det som egentligen hände i hennes liv.
- Smärtan klarade jag inte av och jag vände den inåt och i uppror mot mina föräldrar. På grund av skilsmässan trodde jag inte att de kunde älska mig och detta gjorde någonting med mitt hjärta och visade sig även senare i mina relationer. Jag började fylla upp min tid så jag slapp tänka för mycket. Omedvetet sökte jag väl mycket bekräftelse i att vara duktig och prestera på olika sätt, men jag levde ett dubbelliv också. Upproret gick ut på att hela tiden bryta nya personliga gränser och vara lite "crazy" vid sidan av min skickliga fasad.

Då Linn Merete 2001 skulle börja tänka på vad hon skulle göra efter skolan fanns ingen utstakad väg. Hon brukar skämta om att hennes morbror mer eller mindre tvingade henne att söka och gå på till bibelskolan i Oslo.
- Jag visste inte vad det skulle innebära men det lät fruktansvärt tråkigt. Hela det året levde jag ett dubbelliv och spelade ett rollspel. Det var oerhört svårt att anpassa sig i denna nya värld medan jag fortfarande var densamma. Jag vågade inte berätta för mycket om mig själv för jag bar på så mycket skam, berättar hon.

Mycket religiositet kom in då, Linn Merete lärde massor med huvudet, men det blev bara teorier som ledde till frustration, erkänner hon. Hon kunde inte identifiera sig med de andra kristna, men var heller inte som vännerna där hemma längre.
- Jag tänkte att jag ville revoltera mot att vara kristen. Jag ville också vara cool, festa och dricka, men fortfarande tala om tro. Jag passade alltid på att bekänna alla synder jag kom på, så att jag skulle få komma till himlen om jag dog eller om Jesus kom tillbaka. Så höll jag mer eller mindre på ända till 2007.
Från hösten 2005 gick Linn Merete igenom en oerhört tuff tid. Hon blev sjuk av en mystisk leversjukdom och blev inlagt över en månad på sjukhus. Läkarna kunde inte begripa vad det kunde vara, men en av överläkarna sa att det kunde vara cancer i bukspottskörteln.
- Prognosen är detsamma som att få veta att man ska dö och jag började planera min begravning.

Linn Meretes kristna moster hade gett henne en lovsångskiva och denna bar henne hela den tuffa tiden.
- Jag kände att Gud var nära och jag sa till Honom att om Han helade mig så skulle och ville jag leva resten av mitt liv för Honom. Många bad för mig och plötsligt en dag vände allt och jag blev frisk utan att man kunde förklara varför.
Efter några månader funderade hon och hennes pojkvän på att förlova sig. Då berättade han att medan Linn Merete låg sjuk hade han varit otrogen med en annan tjej.
- Detta utlöste en fruktansvärt tuff tid för mig där mycket mörker fick utrymme på många sätt, hela min värld rasade samman, berättar hon. Jag flyttade tilbaka till Oslo och gjorde ett medvetet val att börja gå regelbundet i en församling och samtidigt gå en Alphakurs. Jag såg på mig själv som kristen, men jag upptäckte snart att jag hade missat själva det kristna livet. Nu förstod jag att dessa människor hade en personlig relation med Jesus och jag märkte att de var glada att se mig.

Samma höst som hon gick Alphakurs, så festade hon väldigt mycket om helgerna. Hon drack så mycket att hon fick "blackouts" tappade jämt bort väskorna och mobilen.
- Till slut så visste jag att detta livet kunde jag på inget sätt fortsätta med, men jag klarade inte av att ge upp det heller. Men det största hindret var väl det att jag inte litade på att livet med Jesus skulle bli det bästa för mig. Linn Merete ville försöka sig på andra möjligheter.
- Jag ville vara speciell och finna min egen kreativa väg i livet, förklarar hon. Jag trodde att jag var fri. Men sanningen är att det är nu jag känner mig och är fri. Människofruktan fick mig att leva ett dubbelliv; jag ville inte leva som kristen och vara annorlunda än andra runt omkring mig. När jag själv fick ett levande möte med Jesus så tvekade jag inte längre!

Det har varit som en soluppgång i hennes liv, beskriver Linn Merete. En kväll så kom en vänding. Detta var i början på 2007 då hon hade gjort färdigt Alphakursen. Under ett söndagsmöte i Filadelfiakyrkan som hon brukade gå till, predikade pastorn om överlåtelse.
- Det blev väldigt tydligt för mig att Jesus talade till mig om att jag kanske hade överlåtit 20-30 procent av mitt liv till Honom. Han talade till mitt inre: "Jag har dött 100 procent för dig. Vågar och vill du ge mig hela ditt liv, 100 procent, tillbaka till mig?" Då smälte det frusna i mitt hjärta och jag bara sa: "Ja!". Då skedde det någonting på min insida, jag tror att jag fick ett nytt hjärta. Jag blev så som Jesus sa i Bibeln: "Född på nytt". Visserligen hade jag trott och bekänt att jag trodde på Gud förut, men nu blev Han min Herre. Från och med nu ville jag följa Honom. Det som nu skedde var att jag blev fylld av en så stor kärlek till Jesus. Han blev prinsen som jag alltid hade väntat på. Jag blev faktiskt förälskad i Jesus, Han blev det allra käraste för mig. En levande relation startade.

Nu öppnades en helt ny dimension och hon var så full av förväntan på att möta Gud på olika konferenser och möten.
- Jag var så hungrig! Väldigt snabbt fick jag ett erbjudande om att leda en egen samtalsgrupp på Alpha. Jag tog också allvarligt på att vara ett föredöme när det gäller livsstil. Snart upptäckte jag att jag älskade att tala om Jesus och att bjuda in vänner till Alpha och möten. Plötsligt fick jag en väldig frimodighet och fick många tillfällen att tala med människor och föra dem närmare Jesus.
- Mitt liv har blivit helt förvandlat. Jag lever nu och vågar drömma, hoppas och tro. Jag vet vart jag är på väg både i detta livet och i evigheten. Jag upptäcker mer och mer vem jag är i mig själv och i Gud.Kärlek är inte längre en kliché, den har blivit verklighet och en drivkraft. Förut kunde hon fundera på vilket värde hennes gärningar egentligen hade i det stora samanhanget. Allt var så tomt. Idag är hon fri att leva sitt eget liv och att vara sig själv.
- Det handlar faktiskt om att upptäcka och lära känna en person och att skapa en relation. Detta måste få någon form av relevans för alla människor. Jag tror att alla på något sätt eller vid något tillfälle söker meningen med livet och varför man är här. Jag vill uppmana andra att ställa de svåra frågorna och våga att sätta ord på dem. Personligen tycker jag Alphakurserna lämpar sig alldeles utmärkt för just detta. Där får man komma som man är och se vad livet med Jesus är - och inte är.
"Då skedde det någonting på min insida, jag tror att jag fick ett nytt hjärta."