Hur hel kan man bli
Att försöka vara helhjärtad i det man gör och säger, är lika förödande som att låtsas vara helhjärtad och närvarande i det man gör och säger, när man faktiskt känner sig kluven eller har tankarna på annat. För visst är det så att innerst inne i våra hjärtan så kan vi inte låtsas inför Gud? Jag kan bara gå till mig själv och vara ärlig om hur jag är inför Gud. Som exempel nu imorse, så vaknar jag återigen av värk och en trötthet som kan göra en rätt så frusterad. Jag tar min tid med att läsa Bibeln och be och kommer då på mig själv att jag inte alls är så närvarande som jag önskade vara. Min svaghet påminner mig.......just om min svaghet och trots alla löften från Gud så inser jag att jag kan inte låtsas att allt ska bli bra och att livet är lätt att leva.
Jag tror nämligen att vara den man är, helt och fullt ut, erkänner också de dolda tvivlen, osäkerheten och rädslan. Och där får vi vara, du och jag, precis sådana vi är och be:
"Herren är min herde, mig skall intet fattas. Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. Han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull. Om jag än vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag inget ont, ty du är med mig. Din käpp och stav, de tröstar mig. Du dukar ett bord i mina ovänners åsyn. Du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare rinna över. Idel godhet och nåd skall följa mig i alla mina livsdagar och jag skall bo i Herrens hus evinnerligen". Ps. 23
Världspingstkonferensen
I Tisdags kväll var det invigningsmöte för den stora Världspingstkonferensen, PWC, i Filadelfiakyrkan här i Stockholm. Kyrkan var så gott som fullsatt, men de flesta konferensdeltagarna kom från andra länder, ca 1400 totalt. Kändisarna Samuel Ljugblad och Carola stod för en del av sången och på slutet av mötet så var lovsången fylld med kärlek till Jesus. Den man som predikade var Bishop James D. Leggett från USA och han predikade om den Helige Ande. Jag har många gånger hört predikningar om det, men det här var nog bland det bästa jag hört. Den inspiration han gav om den Helige Andes kraft och funktion i våra liv, gjorde att man egentligen bara ville åka hem och umgås med den Helige Ande.
Tänk, om vi verkligen förstod det Jesus säger strax innan han ska skiljas från lärjungarna:
"Och jag skall be Fadern och han skall ge er en annan hjälpare, som alltid ska vara hos er, Sanningens Ande. Ni känner honom, eftersom han förblir hos er och skall vara i er. Hjälparen, den Helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er. Han skall förhärliga mig, ty av det som är mitt ska han ta och förkunna för er. För när den Helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Stockholm, i hela Sverige, Europa och ända till jordens yttersta gräns". (min egen parafras)
Den längtan jag har i mitt liv är mer av den Helige Ande, mer av Hans kraft så Jesus kan bli mer synlig i allt jag gör. För jag misstänker att vi inte riktigt har greppat det Jesus säger om den Helige Ande och vad Han vill ge oss. Vad tror du?
En sommar går så fort
En sommar går så fort och snart har vi hösten här, med sina mörka kvällar då vi får börja tända ljus och ha det mysigt. Kanske du har blandade känslor inför hösten och inte vet vad den kommer att innebära? Står du inför en förändring som innebär ett avslut från det gamla och säkra liv du tidigare haft? Kanske du till och med ser dig själv skriva ett nytt kapitel i ditt liv? Oavsett om allt fortsätter "som förra hösten" eller inte, så vill jag uppmuntra dig att Gud är densamme.
Jag kan ibland känna att nya uppdrag både känns spännande, men också skrämmande. Just därför att jag inte alltid vet hur det kommer att gå. Men då får jag påminna mig om att Gud är densamme idag, vilket innebär att när allting annat förändras.....så gör Guds närvaro inte det!
Så oavsett vad vi känner inför höstens alla utmaningar, så är och kan Guds närvaro bli mer synlig i våra liv än vad vi tror.
Nu är det semester
Efter en intensiv vår och försommar så är det nu dags för semester....även för mig. Det innebär att jag under julimånad inte finns här på bloggen, utan jag är tillbaka i augusti. Ärligt, så kändes det lite svårt att fatta det beslutet, men jag anser att det som jag även skriver, nämligen att ta hand om sig själv och sin hälsa, inte bara ska vara ord utan även vara en verklighet i mitt liv.
Men några tankar vill jag ge dig som du kanske kan få behållning av i sommar och det är lite av det som jag tänker skriva om i nästa Junia " Guds närvaro - inte bara Hans gåvor".
Många av oss har säkert upplevt Guds omsorg på olika sätt. Det kan vara Hans stöd och hjälp i svåra situationer. Tydligt har Gud visat att hos Han finns kraft och styrka som blir Hans hjälp till oss. Vi är så tacksamma för det som bland annat visar Guds oändliga kärlek till oss människor.
Under åren som gått så har jag insett att det viktigaste är ändå att vi söker Gud för vem Han är och inte bara vad Han gör för oss. Vi lever i ett "känslosamhälle" som blir mer och mer baserat på att det vi känner är det rätta och jag kan även se hur det syns bland oss kristna idag. Vi säger ofta att konferensen, predikan, lovsången, mötena kändes så bra, vilket då tolkas som det bästa?
Men vad säger det oss egentligen? Skulle Gud inte vara närvarande om det inte känns så bra? I Psalm 16:11 står det så här " Du lär mig livets väg. Inför ditt ansikte mättas jag av glädje, av ljuvlighet på din högra sida för evigt".
Jag ser att i Bibeln så uttrycker Gud ofta, att det Han vill och längtar efter är att vi som Hans barn söker Honom för den Han är. Han längtar efter att få lära känna dig personligen, men framförallt att Du ska få upptäcka vem Han är och hur mycket Han älskar dig.
Så vad vi borde söka efter är inte bara Guds gåvor - utan Gud själv!
Jag önskar dig en riktigt skön och härlig sommar
& Guds rikaste Välsignelse.
Kram Marie
Torpkonferensen
Under hela midsommarveckan befann vi oss på Torpkonferensen. Där stod vi vid våran "Juniamonter" varje dag. Vädret var helt underbart, soligt och varmt, vilket är mycket ovanligt under konferensen. Så alla människor njöt av värmen och gemenskapen var stor ute på konferensområdet.
Under en hel vecka så träffar jag många härliga människor, både barn, tonåringar och äldre. När jag efteråt kan summera ihop allt som skett och sagt, så inser jag att jag fått förmånen att växa som människa. Alla ord som sägs, skratten, men också gråten förmedlar tankar och känslor som jag sen tog med mig hem. Tänk, om vi människor kunde förstå att vi är till för varandra, att ditt liv kan få berika någon annans liv, då skulle vi nog "stanna upp" lite oftare och ge tid för det.
Bröllop
Idag får kronprinsessan Victoria äntligen sin prins - Daniel Westling. Han är Ockelbokillen som fångat inte bara hennes hjärta, utan som mer och mer vinner allt fler svenska hjärtan. För när man ser hur kär kronprinsessan Victoria är i Daniel så blir man så glad. Igår kväll direktsändes från Konserhuset en fest för dom och under hela den sändningen så kunde vi se hur kär, glad och lycklig kronprinsessan är i sin Daniel. Hon tog ofta tag i hans hand och höll fast i den. Dom tittade på varandra som två "fjortisar" och strålade av lycka.
När jag sitter där och ser på dom, så inser jag att dom två ska från och med nu finnas med på min "bönelista". Jag vill be att Gud ska få bo i deras hjärtan och att deras gemensamma liv kan få bli framgångsrikt, men framförallt att deras inre liv, deras hjärtan ska få uppleva och leva i den kärlek som bara Jesus kan ge.
Jag önskar kronprinsessan Victoria och Daniel, Guds rika välsignelser i deras gemensamma liv.
Kärleken fördrar allting, den tror allting, den hoppas allting och uthärdar allting.
Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre - men störst av dem är Kärleken. (1 kor 13)







