Jag och datorer går inte så bra ihop. Jag minns att när jag skulle börja använda dator för flera år sedan så fick jag för mig att om jag gjorde nåt fel, så skulle datorn upplösas i atomer, liksom bara försvinna. Vilket gjorde att jag inte vågade utforska allt vad datorn stod för, dess kapacitet osv. och inlärningen tog istället bara längre tid. Så än idag kan jag ropa på Roger eller nån av barna :- hallå, jag behöver hjälp, kan nån komma?? Numera dröjer det innan nån kommer. Inte vet jag, kanske det är som lilla Tine 6 år har sagt:

" Gamla människor använder inte dator, för barnen orkar inte lära dom hur man gör."

Eller kanske sanningen är det Fredrik 7 år har sagt?

" Gamla människor hinner inte sitta vid datorn för de måste laga mat hela tiden eftersom de äter så långsamt."

Jag har gått och funderat på det här med att nå ett mål. När vi i tävlingssammanhang talar om att vinna loppet, så är det först i mål som gäller, vilket vi alla ser som självklart att så ska det va. Men för oss kristna så uppmanar Paulus oss att vi alla ska springa för att vinna det. Skillnaden bara är att vi springer mot målet för att vinna en segerkrans som aldrig vissnar! För att kunna vara med i det loppet behöver vi släppa taget om det förflutna, för det går inte att stanna alltför länge vid "vattenkontrollerna" och tänka typ "det var bättre vattenkontroller förr". Nä, det Paulus uppmanar oss är, att vi glömmer det som ligger bakom och sträcker oss mot det som ligger framför och jagar mot målet för att vinna segerpriset.

Och min erfarenhet är, att under tiden jag springer mitt lopp och närmar mig målet, så växer min relation med Gud så stark att inget, inte ens döden kan skilja oss åt. Det är väl ett lopp värt att satsa på?!

Kallt, kallt ute, men det var det också inne. För i morse när vi vaknade hade vi bara 16 grader varmt i köket. Som tur är så har vi ett elelement som vi använder dessa kalla dagar. Visst gillar jag vintern, men nu börjar jag bli lite less på den stränga kylan, som för mig innebär att jag behöver utesluta sköna promenader pga den. Men våren kommer snart, härligt. Dagarna blir bara ljusare och ljusare och snart så töar snön bort. Det ser vi framemot.

En skön Lördag har jag haft. En dag då jag pysslat lite med att byta ut fönsterlamporna i vardagsrummet mot ett par läckra men stilrena lampor vi hittade på Clas Olson (av alla ställen!) Det blev riktigt snyggt och har du längtan efter att förnya lite i ett rum, pröva med att köpa en ny lampa eller byt plats med nån annan i huset. En lampa kan faktiskt räcka för att skapa det du behöver.

Men vid lunchtid kunde vi inte låta bli att åka ner till Åkersberga centrum där det var en "hälsomässa". Vår vän Per stod där med sitt hälsoföretag, sålde sin härliga skiva "VILA" och delade ut Junia till alla som ville ha. Tack Per I samband med det så "dyker" en gammal vän fram. Vi tappade kontakten med varandra pga en flytt som hon gjorde. Men så stod hon där och berättade att hon flyttat tillbaka till Åkersberga. Min vän har cancer och jag ber att Gud ska få bli hennes livskamrat och att jag kan få stötta och hjälpa henne igenom allt. Så för mig var det ingen "slump" att vi träffades, det var Guds ledning. Han håller agendan i sin hand, och där står när, var och hur allt ska ske. Tänk så skönt att du och jag inte behöver ha koll på allting!!

Jag har märkt att framgångsrika människor tror att de är värdefulla även när de inte har mer än en dröm att hålla fast vid. Hur kommer det sig? Jag tror att en av anledningarna är att deras egenvärde är starkare än andras negativa eller positiva inställning till dem och deras idéer. Oavsett vilka vi är, vad vi gör i livet så är detta att kunna acceptera sig själv en hälsosam självuppskattning. Inte är det enkelt, vi blir lätt påverkade av andras åsikter, kritik och faktiskt även deras sätt att se på en.

Men det finns några saker man kan tänka på och genom det träna upp sin självkänsla:

Le när du möter och hälsar på människor.

Lyssna på inspirerande undervisning.

Tacka alltid för komplimanger, vem som än ger dom och vilken anledningen än är. (förmågan att ta emot är allmänt ett bevis på att en individ har stor självkänsla)

Skryt inte!

Tala övertygande och ursäkta dig inte stup i kvarten.

Sök efter framgångsrika förebilder. Framförallt inom det område du själv känner dig osäker.

Tillbringa nästa Lördag med att göra någonting du verkligen vill göra. Du är viktig här och nu, du förtjänar det. Det kommer aldrig att finnas någon mer som är du.

Snart sitter jag på bussen till Jönköping för arbete med VILA. En väldigt inspirerande uppgift som även ger mig mod och uppmuntran. Att få sitta på bussen innebär över fyra timmar för sig själv, vilket jag ser framemot. Jag är en sån som verkligen uppskattar "ensamheten". Att i tystnad få gå igenom och bearbeta det som händer och samtidigt få be till Gud över det. Dagarna går så fort och jag tror att även du upptäcker att den här "egentiden" som vi alla så väl behöver, är det som oftast försvinner från våra liv. Detta märker jag i stort sett hos alla jag möter, många är på gränsen till utmattning och tröttheten har blivit en följeslagare som envist följer en i spåren. Så vad göra?? Ja, inte är det lätt, men det jag vet är att det är bara jag som kan skapa en förändring. Att kunna skapa balans i livet innebär att kunna prioritera rätt och våga släppa taget om alla "måsten".

Gör en liten "checklista", där du kan se vad du kan göra för att få tid med dig själv, för livet brakar inte ihop på grund av att du prioriterar dig själv. Tvärtom, det ger dig bara mer lust att leva!!