Misshandel, skilsmässa, hjärnblödning, död och terrordåd. Man tror inte det är sant, men Magdalena Graaf har upplevt det mesta och som en följd av detta bär hon på en ständig oro för vad som ska inträffa härnäst. Alltid beredd på att släcka bränder.
Junia möter Magdalena i en ärlig och öppen intervju om hur det är att gå i livets hårda, men samtidigt kärleksfulla skola.

Magdalena Graaf skickar mig ett sms: ”Kan vara några minuter sen, men gå in och sätt på kaffet så länge!” och ger mig samtidigt portkoden. Vilken tilltro tänker jag, när jag sedan trycker in koden och stiger in i den fantastiskt stora och lyxigt inredda våningen i centrala Stockholm. Men så hör jag någon spola och badrumsdörren öppnas. Vet inte vem som blir räddast, den andra kvinnan eller jag. Men vi presenterar oss och hon visar sig vara en au pair som hjälper till med barnpassning. Hon hänvisar mig till vardagsrummet och när jag senare kikar in i sovrummet väntar nästa överraskning ”Hej, jag mår inte bra och stannade i sängen extra länge”, säger mannen från sängen och vinkar. Det visar sig vara Magdalenas man, Filip.

Nu dyker Magdalena upp, tufft klädd och fräscht solbränd. För ett par dagar sedan kom hon hem från Thailand där hennes son Lancelot befann sig på träningsläger.
– Jag åkte dit helt själv utan småbarnen för att kunna fokusera helt på Lancelot, men även mig själv. Han tränade på dagarna och jag skrev och så åt vi middagar och myste tillsammans på kvällarna. Det är så lätt att de äldre barnen får anpassa sig till de yngre när man är ute och reser med småsmåbarnsanpassade filmer och matställen. Men nu var det bara vi, säger Magdalena och beskriver hur skönt det var att även bara få vara för sig själv ett tag……

Vill du läsa hela artikeln från sommarnumret 2017 är du välkommen att prenumerera på Junia eller beställa en tidning här via vår hemsida.
Prenumerera – Få fint smycke från VÅGA som premie
Beställa bara en tidning

text • foto Frida Funemyr