Bra självkänsla positivt i relationer

text Ewa Wymark
Äkta möten kan se olika ut. De flesta har nog ändå en idé om vad ett äkta möte handlar om, känslan vi får efteråt är ju speciell. Vi känner oss upplyfta, berörda, stärkta, eller en kombination av allt detta.

Det går inte överdriva betydelsen av bekräftelse.
– Det som händer i ett äkta möte är att man blir sedd, säger Gunnar Törnqvist, vd och förläggare på Argument Förlag. För honom är detta associerat med ordet respekt.
– Översatt från latinet har det en så spännande betydelse: ”att vara åter sedd” eller ”igen känd”. Det är stort att exempelvis mötas av ett leende eller en blick. Jag kan bara vara ute och gå på stan, ler jag då mot någon så tror han eller hon att vi känner varandra. Leendet sätter igång någonting.
Ett annat ord Gunnar associerar äkta möten med är ”intresse” – att man är intresserad av den man möter.
– Min erfarenhet är att det känns väldigt tydligt när jag möter en människa om den är intresserad av mig, eller om den är intresserad av att enbart berätta om sig själv, säger han.
För egen del sitter Gunnar gärna i ett samtal med en god vän över en kopp kaffe när han vet att inget annat konkurrerar om deras tid.
– Det blir en exklusiv högtidsstund, jag försöker vara rädd om den.
Annars brukar kollegorna säga att de mejlar honom och han ringer dem.
– Jag tycker man kan ha ett äkta möte i telefon också, men det är så olika. Man måste hitta den form som man tycker passar bäst.

Vår bekräftelse av varandra verkar ligga till grund för om den vi möter (och vi själva i vårt möte med andra) får en chans att utvecklas i en positiv riktning. Dialogfilosofen Martin Buber menar att vi kan göra den andre verkligt närvarande för sig själv, som den unika person han eller hon är. Hans filosofi summeras i orden: ”I Du blir Jag till.”
– Jag tror att detta handlar om den djupa innebörden i respekt – att man kan möta människor som får en att tycka bra om sig själv, och att man efter ett sådant samtal tänker goda tankar om sig själv, säger Gunnar.
– Det kan ju förstås också vara det omvända, och då har vi misslyckats.
Gunnar kommer att tänka på en episod då han arbetade som lärare.
– Vi var ute på lägerskola och där fanns en flicka som var 10 år. När vi nästan krockade i dörren spillde hon ut sin saft. ”Du får torka upp” sa jag. Hon blev arg och tyckte jag vara orättvis, att hon spillde ut saften var ju bådas fel. För mig blev det en inre kamp med prestigen. Den kanske pågick i fem minuter, sedan gick jag bort till Jenny och sa att det blivit fel, att jag skulle hjälpa henne att torka upp. Efteråt fick vi en sådan speciell kontakt. Detta lilla som hände ledde till att vår relation djupnade.
En av Arguments bästsäljare heter just Det är aldrig kört, säger Gunnar.
– Att vi misslyckas gång på gång är bara att acceptera, men som väl är har vi också möjligheten att ta en ny kontakt och starta en ny kommunikation – då är det aldrig kört.
– Det kan vara fruktansvärt svårt, vilket är en paradox, därför att vi har så svårt att lägga undan prestigen. Men de gångerna vi gör det – oh, så skönt det känns. Den erfarenheten tror jag att alla har gjort.

När man bjuder på en svaghet kan kommunikation uppstå.
– Ändå har vi så svårt att bjussa på det, säger Gunnar.
– Detta är kommunikationens knut och möjlighet, att svaghet ger kommunikation. Präktighet stänger.
På många sätt kan också ärlighet kring våra brister hjälpa andra att känna igen sig. Det tror Gunnar ger trygghet.
– Vi har en bok som heter Dilemmafrågor för föräldrar. Tanken är att den ska kunna användas i smågrupper. Eftersom dilemmat står nedskrivet betyder det att det funnits någon som brottats med samma sak, att man inte är ensam.

Är man ärlig mot sig själv kan man ofta vara mer öppen för andra. En person med god självkänsla kan också stärka andra på ett bättre sätt.
– Det är gott att umgås med människor som bottnar, och vilsamt att vara med människor som har en god självkänsla, säger Gunnar. Då gör det inte så mycket om man råkar säga fel saker. Och man behöver inte ”gå på tå” därför personen är inte så lättsårad.
– I samtal med någon som inte har en god självkänsla får man tänka mer på vad man säger. Något som man sa på fel sätt eller glömde säga kan upplevas jobbigt att bära efteråt, för man tror att detta kan ta den andra personen väldigt hårt.

Kommunikation är en stor del av vad det innebär att vara människa. Äkta möten och samtal kan stärka en människa i hennes självkänsla.
Men alla möten är inte så positiva. Speciellt inte om de lämnar oss med en känsla att vi har ett mindre värde och den andra bara tänkt på sina egna behov.
– Någon beskrev frustrationen på en golfbana, att den var djurisk, minns Gunnar.
– Djuren tänker ju på tre saker när de möts: ”Kan jag äta dig?” ”Kan du äta mig?” ”Kan vi föröka oss?” Vi människor har förstås en annan nivå av kommunikation, men ibland kanske också vi begränsar oss bara till dessa frågor.