Hos frisören, på bloggar, i damtidningen, under tjejmiddagen, på jobbet – överallt skvallras det och pratas illa om människor. Oftast kanske det börjar lite oskyldigt med en kommentar om någons udda klädstil, om chefens tongång eller om kändisens misstag. Det tillhör vardagen, anser vissa. Andra vill helst inte skvallra, men har svårt att undvika att dras in i det.
Föreställ dig ett scenario där du kommer in i fikarummet på jobbet och det pågår en livlig diskussion. Men när du går över tröskeln till rummet, blir alla helt tysta. Plötsligt börjar någon lite osäkert prata om ytliga saker, som vädret eller om kaffet som tagit slut. Du fylls av ett starkt obehag och en känsla av att det var dig de pratade om. Känslan av utanförskap stiger inom dig och du kan inte kontrollera vad som sprids.

Vi lever i ett fritt land där man har rätt att tycka till om saker, uttrycka sina åsikter och prata öppet om dem. Men det är en sak att tycka till om politik och en annan att ha åsikter om människors relationer, utseende eller liv.

Meningarna om vad som definierar skvaller går isär. Men Viveka Adelswärd är professor i kommunikation och reder ut begreppet.
– Skvaller är när några personer pratar om en icke-närvarande person, om saker som man inte har med att göra.
Enligt Viveka är det viktigt att skilja på skvaller och förtal.
– Förtal är ju faktiskt brottsligt. När man förtalar någon syftar man till att nedvärdera och skada; det kan också röra sig om helt osanna påståenden. Skvaller kan naturligtvis vara nedsättande och därmed skadligt, men kan också vara rätt oskyldigt. De flesta tycker att det är frestande att skvallra, tillägger Viveka.

För att kallas skvaller måste det sagda innefatta minst tre personer: en skvaller­berättare, en skvallermottagare och ett skvalleroffer, som också är huvud­personen i själva skvallret. Det kan handla om någons privata affärer, till exempel att Simon har varit otrogen mot sin fru. Man berättar oftast om något som någon annan gjort och kommenterar, tar ställning och värderar innehållet. Man kanske också lägger in vad som var typiskt för honom eller henne i själva händelsen.
De flesta har gjort detta, pratat om en icke-närvarande person, om saker som de inte hade med att göra. Vare sig man själv yppar informationen eller tiger när någon annan berättar, så är man delaktig.

Många tror att kvinnor skvallrar mer än män, men det stämmer inte.
– Undersökningar visar att kvinnor skvallrar om vänner och bekanta. Sådana man känner. Män skvallrar om idrottsstjärnor som man känner till, men inte känner personligen, säger Viveka.
Exakt vad folk skvallrar om är det ingen som riktigt vet, men vissa undersökningar har gjorts.
– Lasse Berg har skrivit en bok som heter Gryning i Kalahari, där han levde med nomadfolk i Namibia. De gjorde inget annat än att prata om varandra och om sex, berättar Viveka.

Det finns många förklaringar till varför vi skvallrar. Man vill hålla ihop gruppen, känna sig inne och förstå livet.
– Det är mänskligt att skvallra. De flesta människor är intresserade av andra människor. Men skvaller har också ett underhållningsvärde, tror Viveka.
– I alla kulturer är det vanliga samtalsämnet andra människor.
Man kan också skvallra för att uppehålla en grupps normer.
– Då berättar man vad som gäller och inte gäller. Man kan t.ex. säga: ”Som de beter sig är ju förfärligt, så gör vi inte i vår kultur”. Detta är för att uppehålla gruppens normer, menar Viveka.  

Trots att man idag kan berätta att man jobbar på en skvallertidning eller säga ”här sitter vi och skvallrar”, utan att någon skulle reagera negativt, så har skvaller i alla tider ansetts fult och inom kyrkan har man alltid kallat skvaller för synd.
– Att prata om människor som inte är närvarande och dessutom värdera dem, har nog oftast ansetts som moraliskt laddat. Detta synsätt kommer också från den kristna traditionen där man alltid ansett att skvaller är syndigt, tror Viveka Adelswärd.
Britt Thurfjell är teolog och komminister i Allerums pastorat i Helsingborg. Hon håller på den kristna traditionen och förklarar varför kyrkan ställer sig negativ till skvaller.
– Det handlar om kärleken till ”min nästa”, alltså min familj, mina vänner och egentligen alla mina medmänniskor. Det står i Bibeln att du ska älska din nästa som dig själv och den som älskar sin nästa skvallrar inte om henne. Den man älskar talar man väl om, menar Britt. Hon kan inte se något gott i att man pratar negativt om andra människor och förklarar att det redan i ett av de tio budorden i Bibeln står att man inte ska prata illa om andra.
– Budordet ”du skall inte bära falskt vittnesbörd om din nästa” betyder ju att vi inte ska baktala, förråda eller beljuga vår nästa och det innehållet tror jag alltid är aktuellt, säger Britt.

Vad man än har för bakgrund, religiös eller inte, så skadar skvaller ofta både en själv och den man pratar illa om. Och att ständigt gå runt och skvallra om andra människor är ett tydligt tecken på dålig självkänsla.
– Om andra har gjort något fel, så mår vi själva lite bättre, konstigt nog. För då är jag inte ensam om att inte vara perfekt. Då man hör om andras svagheter och misstag flyttas fokus från ens egna svagheter, menar Britt.
Många använder också skvaller för att stärka sin egen självkänsla. Genom skvaller visar de att de vet något. Att sitta på information är detsamma som att inneha makt.
– Den som sitter inne med information som är av intresse för andra människor har makt. Och ibland skvallrar man
för att tillskansa sig makt, tror
Viveka Adelswärd.
Ibland kan skvaller gå obemärkt förbi, men det kan också få fatala konsekvenser. Britt tror att skvaller kort och gott förstör relationer.
– Det leder till osämja och skiljer vänner åt. Inte är väl skvaller värt ett så högt pris? En vän är så mycket mer värd!
Om man inte vill hamna i den situationen, utan kämpa emot sitt skvallerbeteende, tror Britt att man ska tänka på den ”gyllene regeln”, att ”allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem.”
– Hur vill jag att andra ska tala om mig? Enkelt! Jag vill att de ska tala väl om mig.

Visdomsord om skvaller
Skvallraren avslöjar hemligheter, ge dig inte i lag med pratmakaren.
Ordspråksboken 20:19

Den som talar illa om andra i din närvaro, talar illa om dig i din frånvaro.
Arabiskt ordspråk

Försök leva så att du inte behöver vara rädd för att sälja din papegoja till byns skvallertant.
Will Rogers

Säg ingenting ont om en människa om du inte med visshet vet att det är sant. Och om du vet att det är sant, så fråga dig själv: ”Varför säger jag det?”
Johann Lavater

Text: Matilda Hector