Tomas Lindroth
forskare i informatik

Han kallar oss för laptopare, forskaren som studerar hur vi påverkas av att leva med mobil teknik i fickan såväl som på nattduksbordet. Och Tomas Lindroth är helt övertygad: Att vara ständigt uppkopplad påverkar våra vardagsbeteenden.

Förr i tiden – ja det är inte så länge sedan – tittade vi på film framför teven och läste morgontidningen vid frukostbordet. E-posten svarade vi på framför den stationära datorn på jobbet.
Idag kan du vara uppkopplad överallt och göra i princip vad du vill när som helst och var som helst. Titta på favoritprogrammet på play när du sitter på tåget. Svara på mejl när du väntar i kassakön på snabbköpet. Scrolla igenom dagens nyhetsrubriker på mobilen när mötet du måste sitta med på blir allt för ointressant.

Påverkas vi av att vara ständigt uppkopplade?
Ja det gör vi, menar Tomas Lindroth, forskare i informatik vid Göteborgs Universitet.
– Vi får en situation där allt kan göras samtidigt och det ställer högre krav på oss att kunna skapa eget utrymme och struktur i vardagen. Till skillnad från förr måste vi själva prioritera och fokusera på det som är viktigt när tekniken och inte längre situationerna bestämmer åt oss, säger han.

Vilka är de största riskerna med att leva sitt liv ständigt uppkopplad?
– Risken är att du spenderar mer tid på den enskilda aktiviteten än du hade tänkt från början, vilket kan påverka andra aktiviteter, säger Tomas.
Han kallar det för online-tics. Vi skulle ”bara kolla mejlen” innan vi började jobba och så plötsligt har det gått en timme. Vi spontanklickade på nyhetsflashen som dök upp på skärmen, hittade en annan intressant nyhet och så plötsligt har man surfat vidare utan att man ens tänkte på det.
Problematiken är tydlig, menar Tomas. Allt fler självhjälpsböcker på temat att få saker och ting gjorda dyker upp på marknaden. Det föds tjänster där du får hjälp att planera din e-postlåda så att den blir mer effektiv och du kan få hjälp att ordna dina appar på ett bättre sätt så att de inte stjäl din dyrbara tid.
– Det här är ett tecken på att det finns en problematik, vi sitter med ett fokuseringsdilemma, säger Tomas.

Vilka är de uppenbara vinsterna med möjligheten till ständig uppkoppling?
– Vi pratar om strukturella vinster som att när som helst kunna gå in på nätet och kolla en faktauppgift. Att ha tillgång till internet var du än befinner dig är att ha tillgång till en enorm kunskapsbank, en Mimers brunn på riktigt, säger Tomas.

Hur påverkas vår verklighetsbild av att vi ständigt är uppkopplade och tar emot information? Oavsett om det är nyheter, Facebookflöden eller Snapchat så är det ju en annan människas redigerade och fragmenterade bild av verkligheten och vardagen? Vi ser ju bara det andra vill att vi ska se?
– Ja, det blir en polerad världsbild men det är ju inte så att traditionella medier inte har varit polerade på samma sätt. Medierna har alltid haft gatekeepers men idag är de så många fler.

Ställer inte det oerhörda krav på källkritik? Klarar alla människor av att hantera all den information som möter oss när vi kopplar upp oss?
– Man brukar ibland prata om den digitala klyftan och visst är det så att också i vårt samhälle har vi en kompetens- och kunskapsklyfta. Alla har inte rätt kompetens att veta vilka man ska lyssna på, säger Tomas.
Många av oss behöver hjälp idag för att välja rätt. Praktiska råd för hur man gör ett sunt och praktiskt urval. Vilka röster vill du följa på sociala medier? Välj smart och du får digital samhällskunskap levererad direkt till din smartphone. Välj mindre klokt och du riskerar att ta till dig och sprida mindre lyckade halvsanningar och lögner.
– Att använda sociala medier för strategisk kunskapsinhämtning är en stor möjlighet men att göra det urvalet, att designa sin egen mediekonsumtion, kräver en hel del. Här borde skolan gå in och ta ett större ansvar, säger Tomas.

Hur är det då, blir vi mer sociala av sociala medier?
– Generellt sett vad jag kan se av undersökningar och forskning som gjorts blir vi i alla fall inte mindre sociala. Tvärtom tyder alla studier på att den som är aktiv på sociala medier också har fler sociala interaktioner. Jag kanske uppfattas som antisocial av personer i min fysiska närhet och visst finns det personer som periodvis slukas upp av sociala medier, men det är en försvinnande låg del av användarna som har problem med detta över lång tid, säger Tomas.

text Gabriella Mellergårdh • foto Niklas Björling

Känner du igen dig?
Skärmsläckarskräck: När du samtalar med någon och mer eller mindre omedvetet snuddar vid styrplattan när skärmsläckaren går igång.
Skärmsnegling: När du sneglar på andras skärmar för att se vad de gör.
El-kontaktsökande: När det första du tittar efter när du går in i ett rum inte är en ledig sittplats utan ett ledigt eluttag.
Online-tics: När du bara ska kolla något på nätet men fastnar i mejl, Facebook och Instagram – och sedan har glömt vad du egentligen skulle göra.
Batteripraktik: De olika rutiner som finns för att få batteriet att räcka längre. Exempelvis stänga av WiFi eller sänka ljusstyrkan på skärmen.
Källa: Tomas Lindroth, Göteborgs Universitet

Sociala medier – medborgarjournalistik?
När den arabiska våren inleddes 2010 spelade sociala medier en stor roll eftersom inläggen från protesterande personer spreds över hela världen. Sociala medier anses därför ha förändrat nyhetslandskapet och har fått funktionen av att vara en slags medborgarjournalistik idag. Men problemet är att det kan vara svårt att veta vem som faktiskt är avsändare och vilket syfte den som kommunicerar har. Det är också svårt att verifiera sanningen.
Källa: Statens medieråd

Folo – fear of living offline
Har du drabbats av folo? Nyordet folo beskriver den nedstämdhet som uppstår när vi konfronteras med vårt riktiga jag i den grå vardagen, långt ifrån den uppkopplade, Instagram-stajlade person som ständigt bekräftas genom likes eller kommentarer.
Källa: Tidningen Chef