Vi tillbringar en stor del av vårt liv med att arbeta, så hur vi mår på jobbet påverkar i allra högsta grad vår hälsa. Med både små och stora förändringar kan en bra ledare tillsammans med sina medarbetare främja hälsan på en arbetsplats.
En bra ledare har fokus både på sig själv och sin personal. En ledare som känner både sina styrkor och svagheter blir en trygg ledare som inte tar saker personligt eller blir kränkt av kritik. Detta gör att personalen blir trygg och bekväm med att ta upp saker. Varje individ kan då blomstra och växa.
Annika Härenstam, psykolog och forskare vid Stockholms universitet, har i sin forskning belyst att det viktigaste för välmåendet på en arbetsplats är bra relationer. Med ett ledarskap som lägger fokus på människan klarar man en högre arbetsbelastning.
När journalisten Pia Rockström såg Will Harpers dokumentär Sensitive: The untold story blev hon otroligt fascinerad av den tyske forskaren Maike Andresen som berättade om högkänsliga ledare som kände sin personal i detalj. Vid problem kunde ledaren väldigt snabbt se kärnan i svårigheterna och på så sätt undvika och avstyra många konflikter. Pia bestämde sig då för att skriva boken Sensitivt ledarskap − Möt det nya sättet att leda. I tolv intervjuer med ledare lyfter hon upp mjuka ledare som sätter människan i centrum.
Vad kännetecknar en bra ledare?
– En inkännande ledare som har förmåga att se andra är en bra ledare, säger Pia.
– När man bestiger ett berg och kommer upp på toppen får man en ny vy över landskapet. Att kunna göra en mental vandring och se över olika situationer uppifrån är en viktig egenskap för en ledare.
Vidare nämner Pia att kommunikation är oerhört viktigt. Att bli lyssnad på. Och att man inte bara lyssnar på dem som naturligt hörs och syns utan även ger ordet till dem som inte ropar högst.
I sin bok intervjuade Pia bloggaren och ledarskapsutvecklaren Clara Löfvenhamn som myntade uttrycket umbärligt ledarskap. Ledare måste våga delegera mer. Detta för att skapa ett hållbart ledarskap och vara förebilder genom att inte köra på tills de blir sjuka eller inte orkar vara ledare längre. Clara tillhör generationen ”millennials” som är kända för att sätta balans i livet före karriär. De förväntar sig att kunna jobba och samtidigt ha ork och tid kvar till sin fritid.
Vad har du för tips att ge till dem som har en chef och arbetsplats som får dem att må dåligt?
– Det första är kommunikation. Att uttrycka hur man vill jobba och vad man behöver.
– Jag jobbade i fem år i kontorslandskap som jag inte alls mådde bra av. Men när jag vid ett tillfälle varit på möte som Sveriges förening för högkänsliga anordnade, kände jag mig stärkt och pratade med en facklig representant och berättade att jag ville ha ett eget rum, berättar Pia.
– När företaget sedan flyttade så fick jag ett eget rum vilket gjorde en enorm skillnad för mig.
– Sedan är det många som under pandemin upptäckte att de mådde mycket bättre av att jobba hemifrån. Då kan det vara en bra lösning att förhandla om att kunna jobba hemifrån ett par dagar i veckan.
– Ett annat sätt att få ett arbetsliv som passar en bättre kan faktiskt vara att bli chef. Då har du möjlighet att vara med och påverka hur du ska jobba, säger Pia.
Och ingår rekryteringsansvar har du plötsligt väldigt stor möjlighet att välja de medarbetare du ska jobba med.
Mår man väldigt dåligt kan det var dags att se sig om efter en annan arbetsplats som passar en bättre.
Högkänslighet och ledarskap
Flera av dem som Pia intervjuade i boken är högkänsliga, ett personlighetsdrag som kan vara till stor fördel om man jobbar som ledare. De är inkännande och ser allt på ett djupt plan. De kan se väldigt långsiktigt och se saker i flera led och de värdesätter när allt inte går jättesnabbt, vilket gör att beslut är väl genomtänkta. De är måna om sina medarbetare och lyssnar på vad de har att säga.
Företagaren Fredrik Jireteg är en av de högkänsliga som Pia intervjuat i sin bok. Han har ett redovisningsföretag med fjorton anställda och han ser det som viktigt att regelbundet ställa frågan ”Hur mår du?” till både sina kunder och sin personal. Och han är mån även om sig själv genom att till exempel aldrig prioritera bort pauser. Tjugo minuter kan räcka för att tanka ny energi.
text Kathlin Levin • foto Sprisse Nilsson
