Att vilja utvecklas ligger i människans natur. Ändå är det inte alltid helt enkelt. Men med rätt redskap kan livet öppna sig och bli mer rikt.
Det är inte bara barn och unga som utvecklas. Hela livet är en lång konst i att ta sig vidare genom olika faser. Ibland fastnar man och ibland kan verkligheten te sig så tung att man istället flyr utvecklingen. Familj, karriär, självutveckling och nyhetsbrus – många känner att det blir allt svårare att sortera och hantera vår omvärld.
Kristina Elfhag är författare till boken Livsutvecklingens psykologi. Hon är också psykolog och forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm. Hennes mål var att skriva en bok om utveckling på ett lättillgängligt sätt. Kristina menar att en av de viktigaste nycklarna till att klara av våra egna liv och vår gemensamma värld är våra mänskliga förmågor som kan och behöver utvecklas hos allt fler.
Bör alla regelbundet ägna tid åt att medvetet utveckla sitt egna jag?
– Vi möter alla svårigheter i livet som kan kräva någon slags förändring hos oss. Då är det viktigt att ha med sig ett utvecklingsperspektiv och en syn på livet som inte är alltför förenklande. Det finns förenklande bilder av att livet ska se ut på ett visst sätt och vara fyllt av ständig lycka. När det inte är så vet vi inte riktigt hur vi ska förhålla oss. Utveckling är också mödosamt, det kräver något av oss, säger Kristina.
– Många sitter fast och kommer inte vidare i utvecklingen. Det kan visa sig i symtom som till exempel depression. Man kan också försöka undvika smärtan i att konfronteras med sig själv och livet och fly till olika slags missbruk som mat och droger, omättlig bekräftelse via sociala medier eller överdriven shopping. Det blir också substitut för en mening i livet. Så visst finns anledning att fundera över utveckling. Även för att kunna begripa, omfatta och hitta vår väg i en komplex värld.
Vilka är de största utmaningar dagens människor har jämfört med de som levde för hundra år sedan?
– Livet var självfallet tungt för många om vi backar till år 1900, men på andra sätt rakare och enklare. Enklare att förstå. Det var en och samma värld vi levde i, man blev piga eller bonde och kunde vara i en fördefinierad roll i en tillvaro som rullade på i samma mönster över tid.
– Om man jämför med förr går utvecklingen idag allt snabbare! Välden förändras ständigt och vi har även den teknologiska utvecklingen som också ändrar förutsättningar. Vi har internet som svämmas över av information vi själva måste kunna sortera kritiskt, och en globalisering där vi inte längre lever i en skyddad vrå i samhället.
Arbetslivet
– Även i arbetslivet krävs det på många håll att vi kan leda oss själva och se vad som behöver göras. Inom arbetslivet går utvecklingen inom många områden för snabbt för att en chef ska kunna ha koll på allting och ge specifik ledning. Vi behöver kunna växla roller och ta nya roller.
– Vi kommer också i ökad utsträckning att behöva skapa våra egna arbeten. I vuxenskedet som självledande kan vi leda oss själva i en önskan om något angeläget och mer unikt eget vi vill förverkliga, i en större verklighet. Då går det för övrigt inte längre att kliva in i begränsande strukturer i till exempel arbetssammanhang, utan att göra våld på sig själv, säger Kristina.
Att anta utmaningen
– Många skyr utvecklingen, för även om det finns en inneboende utvecklingssträvan finns också ett motstånd mot utmaningen. Många retirerar idag tillbaka in i en enklare förståelse. Kanske flyr man tillbaka in i en gruppering och sammanhang där det är enklare, där det åter finns en säker sanning med ett därmed begränsat perspektiv. Något som vi kan identifiera oss med i åsikter, övertygelser, klädsel, beteende och vanor till exempel, berättar Kristina.
– Att sitta fast kan också ge symptom som livsleda, depression och existentiella kriser. Mening för den framgångsrike kanske blir att köpa till mer lyx i livet, i försök att undfly ångest när vi ställs inför vår egen existens och de djupare frågorna om vårt liv. Eller meningen i livet handlar bara om den närmsta sfären, barn och barnbarn.
Våra barn
– Att hjälpa sina barn att växa på ett sunt sätt i dagens samhälle är inte enkelt. Man behöver se var ett barn befinner sig i sin utveckling och i sin bok beskriver Kristina vad som är viktigt i de olika faserna under barndomen.
– Barn behöver få vara barn, och samtidigt få lite lagom sporrar. Skolbarn behöver också regler och strukturer för att må bra, och börja få en karta för verkligheten. Vi har ibland haft en pedagogik som missar var barnet befinner sig utvecklingsmässigt, säger Kristina.
– Att sätta barn att försöka få ihop verkligheten genom att själva söka information är att helt missa var de befinner sig. Det blir förvirrande. De behöver få ihop en fast verklighet, vilket ses i att det också blir meningsskapande och spännande att veta det längsta man kan hoppa, det största djuret som funnits eller det minsta, eller att lära sig länders flaggor, säger Kristina.
Regler och riktlinjer
– Barn behöver också klara riktlinjer om rätt och fel och få vara i gruppsamvaro med andra barn som ger en viktig social träning på ett helt annat sätt än i familjen.
– Det blir också för mycket belastning om barnet helt själv får bestämma viktigare saker som kräver förmåga till överblick, tänkande i flera led och insikt om möjliga utfall. Det blir en enorm belastning. Det behövs en yttre ledning under lång tid och en förälder behöver kunna vara kvar i sin föräldraroll, betonar Kristina.
Mobilberoende föräldrar
– Sedan har vi ju problemet med mobilen, att föräldrar intresserar sig mer för denna än barnen och tittar i mobilen istället för att vara i ögonkontakt med sitt lilla barn. Det handlar om förälderns behov av bekräftelse och uppdatering i en värld online kontra barnets behov av bekräftelse av närvarande föräldrar. Då måste barnets behov gå före, säger Kristina.
– Och föräldrar som dras med i en bild av hur den lyckade familjen ska vara i sociala medier eller sociala föreställningar kan ju vilja framställa en viss bild där även barnen används.
Att förbereda sina barn för livet
– Föräldrar idag har så mycket mer insikt om barn än för några decennier sedan, men kan också i all välvilja vilja skona och curla sitt barn.
Kristina berättar om föräldrar som går så långt i sitt curlande att de vill påverka barnens betyg eller rentav stämma skolan för att barnet får läxor.
– Det blir en dålig förberedelse för livet efter skolan, och många unga klarar sedan inte motgångar i livet utan får söka upp psykakuten för normala livshändelser. Det blir en falsk bild av verkligheten, också det att man inte ska behöva anstränga sig.
– Att så många unga mår dåligt enligt Folkhälso-myndighetens rapport, så mår åldersgruppen 16–29 sämst, kan ju ses som ett misslyckande för hela samhällskulturen, menar Kristina.
– För ungdomar som kommit upp i tonåren är det viktigt att börja få existentiella redskap, för då börjar man ställa sig större frågor om livet. Då går man från den konkreta världen till mer abstrakta frågor. Först då kommer det vi egentligen menar med reflektion.
– Livsutvecklingen är därmed något angeläget för oss att ta i beaktande inför livets många olika skeden och områden, menar Kristina Elfhag.
text Kathlin Levin Foto: ©Tomas Björkman
