- Annons -
Selene Cortes är
skribent och författare

Allt fler blir sjuka av stress. De flesta är kvinnor och allt fler får diagnosen utmattningssyndrom. Vad är det som gör att just vissa drabbas?
Och hur kan man bli frisk igen?

Att blir sjuk i utmattningssyndrom påverkar hela ens liv. Och det kan ta lång tid att bli frisk igen. Någon som har erfarenhet av detta är Selene Cortes, författare till boken Man dör inte av stress, man slutar bara att leva.

Boken ”Man dör inte av Stress, man slutar bara att leva” av Selene Cortes och Marie Åsberg

Varför tror du att just du drabbades av utmattningssyndrom?  
– Jag har förstått att flera orsaker ligger bakom. Alla som blir sjuka i utmattningssyndrom har gemensamt att de under lång tid varit utsatta för stress utan tillräcklig återhämtning, säger Selene.
– Det behöver inte bara vara relaterat till den arbetsbörda man har på jobbet. Stress kan komma från en mängd olika situationer. Har man sjuka föräldrar, är ensamstående eller lever under andra förhållanden som kan öka stressen och man därtill har knappa resurser så som ekonomiska, sociala relationer som kan ge en avlastning, eller annat som kan underlätta vardagen, är risken att återhämtningen får lida högre.
– Men det finns också en annan dimension som stämmer in på mig. Nämligen hur jag tar mig an såväl arbetsliv som privatliv. Jag växte upp i en, många gånger, kaotisk miljö, berättar Selene.
– Som de flesta barn gör, utvecklade även jag ett förhållningssätt till den som gav mig funktionella överlevnadsstrategier. Tack vare dem kunde jag förhålla mig till kaoset runtomkring mig. Men jag tog även med mig dessa strategier in i vuxenlivet, vilket inte var särskilt sunt.
– Man vet att stressystemet kalibreras i tidig ålder. Ett barn som utsätts för mycket stress som liten blir mindre känsligt för stress, alltså, det ”tål” mera stress. Inte sällan är det dessa individer som någon gång skrivit in just ”stresstålig” som en positiv egenskap på sitt cv. Man är ju så van att alltid vara på helspänn, så i stressiga miljöer är man van att navigera. Men. Det innebär dock inte att kroppen inte tar skada, säger Selene.
– Jämför med en hand utan känselceller. Vad händer om du lägger den på en varm platta? Ingenting, eller hur? För du reagerar inte på något du inte känner. Men du får likväl brännskador. 
– Stress i sig är inte farligt, utan det är bristen på återhämtning som är farlig och hur skall man kunna veta när det är dags att vila om man aldrig fått lära sig det? För mig tog det tre år att kunna vila utan dåligt samvete, och utan den rastlöshet som kom av att vara still. Så i mitt fall handlar det om en blandning av inlärda beteenden från barndom, knappa resurser i form av socialt stöd och en personlighetstyp där ambition och perfektion var centrala.
– Som ni ser blir det tydligt att kunskap är en av de viktigaste nycklarna att både förhindra insjuknande och bli frisk när man väl har blivit sjuk. Man kan inte hjälpa i vilken kontext man växer upp, men med kunskap, såväl om utmattningssyndrom i sig, som om vad som kan trigga olika konsekvenser, kan dessa också motverkas tidigt, säger Selene.

Stress i sig är inte farligt, utan det är bristen på återhämtning som är farlig och hur skall man kunna veta när det är dags att vila om man aldrig fått lära sig det?

Vad har du för råd till dem som känner av symtom på utmattning men som kör på i tron att just de inte blir sjuka? 
– En typisk utmattningspatient är högfungerande, snabb, har dålig självinsikt och har verkligen inte tid att vara sjuk. Du tycker förmodligen att du har stenkoll på läget. Det har gått väldigt bra hittills och du har kanske någon gång tänkt att folk som känner efter och vilar borde skärpa sig lite, säger Selene.
– Det är omöjligt att säga ifall andra som lever i riskzonen för utmattningssyndrom kommer att bli sjuka eller inte. Det man däremot vet är att det inte är stressen i sig som är farlig utan bristen på återhämtning.
– Utmattningssyndrom går att bromsa i princip fram tills kraschen kommer. Men är du väl där tar det lång tid att läka. Marie Åsberg, som jag skrivit boken tillsammans med, brukar likna det vid en tratt. Tänk dig att du ligger på mage med näsan neråt mot trattpipen. Ju längre upp du befinner dig i tratten desto lättare är det att backa och krypa tillbaka, men hamnar du för nära pipen behöver du krypa igenom för att komma ut på andra sidan. Det klämmer, gör ont och tar lång tid. Och det ger dig blåmärken som känns långt efteråt. Vissa ärr blir synliga för alltid. 
– Så det här är ett icke-råd. För jag vet inte vem du är eller hur du funkar. Jag tror inte heller på att ge råd till människor som oftast inte vill ha dem. Förmodligen kommer de att avfärda dem och kanske till och med tycka att den som ger dem inte fattar ett dugg, säger Selene.
– Jag vet däremot att det finns en hel del kunskap att ta till sig. Se till att skaffa dig den och agera sedan efter det. För att ta ansvar börjar med att ta ansvar för sig själv. Vi kan sällan hjälpa att vi blivit sjuka. Men det är ett synnerligen aktivt val att försöka göra vad man kan för att försöka bli, eller hålla sig, frisk. 

Attityden till psykisk ohälsa gör att den drabbade får bära en dubbel börda.

Hur ser ditt liv ut idag och hur gör du för att inte bli sjuk igen? 
– Idag arbetar jag som vem som helst. Men livet drabbar ju mig precis som det drabbar alla andra och ibland är det svårt att värja sig. Jag är känsligare idag än innan jag blev sjuk och jag har inga marginaler. När jag blir trött har jag inga gränser att tänja på, berättar Selene.
– Det vore enkelt att vara någon medioker självhjälpsguru och ge fina råd: ”Gör som jag så blir det bra!” Men så fungerar det inte. Det finns ingen universalmetod som fungerar för alla. När det gäller stress är det högst individuellt vad exakt det är som stressar dig och vilka resurser du har runt dig. Det gäller egentligen att var och en behöver fundera ut vad som ger återhämtning på riktigt och sedan se till att prioritera och göra just det. 
– För mig handlar det om att planera in vila. Då jag vet att jag skall göra saker som kommer att kräva ett större energiuttag behöver jag planera in vila efter det. Vila för mig är att vara hemma utan tider att passa och att helt kunna agera efter dagsform. Jag blir lätt hjärntrött och behöver tyst omkring mig då. Läsa och gå promenader molniga dagar är fantastiskt.
– Men som sagt, det som fungerar för mig behöver inte alls fungera för andra.
Det svåraste är när jag planerat något som jag ser fram emot och något händer på vägen som tär på orken. Att säga nej till grejer man gillar är supertråkigt och gör mig ibland arg och ledsen, säger Selene.
– Då krävs det en kraftansträngning att inte bli arg på sig själv. Jag kan inte heller säga att jag är säker på att jag inte kommer att bli sjuk igen. Jag har hög risk att återfalla, och det är inte otänkbart att jag kommer att behöva vara sjukskriven igen om flera saker händer samtidigt som ligger utanför min kontroll. Agerar jag dock tidigt behöver det på sikt inte alls vara långa perioder som behöver få särskilt stora konsekvenser för livet i övrigt. 

Det är inte ”riktiga” sjukdomar. Så länge det är så kommer individen att belastas både som syndabock och som ansvarig att se till att skärpa sig.

Vad är det viktigaste du lärt dig under din utmattning? 
– Att ansvar överlag, och att vara väldigt duktig, är att ta hand om sig själv, utbrister Selene.

Hur kan samhället bidra till att förhindra att människor blir sjuka av stress? 
– Vad gäller utmattningssyndrom såväl som psykisk ohälsa generellt är att det, förutom processen att bli frisk, ligger en skambörda över de drabbade. Den bottnar i olika saker, dels ett samhälle där psykiskt sjuka, eller ”galna” människor setts som farliga eller opålitliga, och dels att det ”galna” är ungefär allt som rör vårt själsliga mående, säger Selene.
– Många i våra äldre generationer pratar inte gärna öppet om hur de mår. De lägger locket på och det räknas som väldigt privat och intimt, inte sällan som svaghet och som om något är ”defekt”. I det perspektivet är det lätt att förstå att det är förenat med skam och svårt att vara öppen om att man inte mår toppen. 
– Lägg därtill att vi har ett samhällssystem som inte sällan baseras på godtycke, alla utmattningspatienter bedöms långt ifrån lika av läkare på likvärdig nivå, och vi har ett socialförsäkringssystem som i vissa fall helt motsäger sig varandra. Du blir sjukskriven av din läkare, men Försäkringskassan godkänner inte alltid sjukintyget. Detta gör att stressjukdomar ofta saknar legitimitet. Det är inte ”riktiga” sjukdomar. Så länge det är så kommer individen att belastas både som syndabock och som ansvarig att se till att skärpa sig. Ingen skulle avkräva av en cancerpatient att ”skärpa sig”, säger Selene.
– Vidare har vi en arbetsmarknad i förändring, ett samhälle med ökade krav på att vi skall vara både lyckliga och lyckade inom de flesta områden i livet, och där informationsflödet är massivt. De flesta använder sina hjärnor som främsta arbetsverktyg men jag vågar säga att det är få som har kunskap om hur den fungerar och hur man bäst tar hand om den i en samtid där förutsättningarna och spelplanen ständigt förändras. 
– Alla dessa delar, generella attityder kring psykisk ohälsa, socialförsäkringssystem, kvalitetssäkring inom vården och kunskapsspridning är delar där samhället spelar stor roll och där förändring behöver, och kan, ske på strukturell nivå. Annars är risken stor att det bara handlar om ett stort antal veka människor som inte pallar trycket och behöver lära sig att
säga ”nej”.

text Kathlin Levin, Foto: Fotolia.se

- Annons -