Känner du att du borde träna mer? Har du börjat räkna ditt kaloriintag i sömnen? Skäms du för att du inte är lyckligare? Då har du kanske drabbats av wellnessyndromet.
I grunden handlar det om en narcissistisk jakt på ständig njutning. Wellness-ideologin bygger på ”ett illusoriskt tillstånd av absolut välbefinnande som är helt omöjligt att uppnå”, menar författaren och forskaren Carl Cederström, docent i företagsekonomi vid Stockholms Universitet. Vi vill bli ännu friskare, ännu starkare, ännu snyggare och utvecklar ett slags beroende.
På sätt och vis är det förståeligt. I en värld som upplevs allt mer turbulent, präglad av ekonomiska kriser, miljöförstöring och terrorhot, är det kanske inte så konstigt att vi försöker ta kontroll över det som ligger oss närmast: vår egen kropp.
Problemet är att kontrollen för många går överstyr. Kolhydrater jämställs med gift, den som unnar sig en chokladbit syndar och den som inte har tid eller ork – eller kanske ens råd – att satsa på träning, ekologiskt och kravmärkt definieras som en sämre människa.
Varför har det blivit så här?
– Det finns många orsaker. Dels är det en politisk utveckling, en nyliberalisering med fokus på individen att utveckla och förverkliga sig själv. Dels handlar det om vår kulturs kroppsfixering som lett fram till ett människoförakt. Många som till exempel ser en överviktig rökare föreställer sig att det är en lat och mindre viljestark människa, samtidigt som man tänker att en vältränad person är mer driven och viljestark, säger Carl.
Så wellnessyndromet handlar på sätt och vis om människosyn?
– Ja det kan man säga. Är det någonting jag hoppas att boken genererat så önskar jag att den ska vara en motpol till inställningen att vissa människor är bättre än andra bara för att de råkar vara hälsosamma, säger Carl.
Sjukskrivning på grund av psykiatriska diagnoser har ökat kraftigt de senaste åren. Två av fem sjukskrivningar idag handlar om psykisk sjukdom, inte fysisk.
Hälsohysterin har alltså inte gjort oss mer hälsosamma?
– De som redan levde hälsosamt har blivit mer hälsosamma. Vi har ett växande hälsogap i Sverige som innebär att det har blivit allt större skillnad mellan dem som lever hälsosamt och dem som inte gör det – och det är kopplat till klass och inkomst. Inte förrän vi förstår att folkhälsan hänger ihop med ekonomi, politik och sociala faktorer kommer vi att se en skillnad, säger Carl.
Den nya tekniken spär på hälsohysterin. Aktivitetsarmband, smarta klockor och mobiltelefoner erbjuder möjligheter att kontrollera i princip allt. Hur många trappor du springer i dagligen, hur bra du sover, viktkurva, näringsintag och till och med hur bra du är på att ha sex.
Och intresset för hälsan har även nästlat sig in i näringslivet. Att arbetsgivare har åsikter om hur du äter och tränar blir allt vanligare.
– Jag vet exempel på arbetsgivare som bestraffar personal som inte tränar på arbetstid. Först blir lönen fryst och i förlängningen kan du bli uppsagd,
säger Carl.
Men är inte det bra då, att arbetsgivaren bryr sig om min hälsa?
Carl svarar med en motfråga.
– Vem ska vara ansvarig för din hälsa? Ska företag verkligen ha den här typen av makt över människors liv?
Till och med politikerna spär på wellnesstrenden, menar Carl. Allt fler pratar om individens eget val och möjlighet till lycka. Att trygghetssystemen gör människor lata och hindrar dem från att utvecklas. Är du arbetslös eller sjuk ligger du samhället till last och får skylla dig själv för att du utnyttjar systemet istället för att skapa ett bättre liv.
Är det verkligen så illa?
– Wellness som ideologi demoniserar människor som inte försökt tillräckligt mycket. Det är väl okej att tycka att du är en bättre människa när du går och tränar, men det är inte okej om man trycker ner andra människor.
***
Carl Cederström, docent i företagsekonomi vid Stockholms Universitet, har skrivit boken ”Wellnessyndromet” tillsammans med kollegan André Spicer, forskare vid Cass Business School i London. Boken är utgiven på Tankekraft förlag.
***
text Gabriella Mellergårdh • foto Niklas Björling
