Ingen går helt säker, alla kan bli utsatta för mobbning på arbetsplatsen. Även den mest välfungerande och starke.
Mobbning i arbetslivet ökar. Sedan 2010 har antalet anmälda fall nästan fördubblats och idag handlar det om nästan 25 000 som varje år får hälsoproblem av detta. Stefan Blomberg möter en hel del av dem i sitt jobb som psykolog. Människor vars hälsa har tagit stryk av särbehandling, kränkningar och långvariga trakasserier som har utlöst stress och ångest.
För det är just det här med tidsperspektivet som spelar roll. Systematiken och mönstret likaså. Kanske är en enskild händelse inte så farlig om man ser den för sig själv. Men när du backar ett steg och ser sammanhanget blir det allvarligt.
– Det är inte det enda nålsticket som skadar mig, det är de tusen nålsticken som gör att jag mår dåligt. Många gånger när man som utsatt beskriver helheten, tycker man att man låter helt paranoid, säger Stefan.
Och kanske är det här den allra största svårigheten ligger när det gäller vuxenmobbning. Vi vill ju tro det bästa om folk. De menar säkert inget illa. Det är nog bara jag som är överkänslig, det är ju inte så farligt egentligen. Men ändå gnager den där känslan av att ”vad jag än gör så blir det fel”. Oavsett om jag gör ett bra eller ett dåligt jobb så vänds det mot mig.En stark känsla av underläge. Jag kan liksom inte försvara mig längre.
Och så kommer den där känslan av overklighet. Är det verkligen sant det jag utsätts för? Har jag hittat på alltihop?
– Det här gör att en människa bryts ner på ett ganska obehagligt sätt. Om det kontinuerligt händer saker på din arbetsplats som drabbar dig och som du inte förstår, om du inte hittar någon rimlig och rationell förklaring till vad som pågår, då är det mycket starka varningsklockor som ringer, säger Stefan.
Är jag mobbad? Det är en tuff fråga att svara på, och många säger spontant nej – även den som faktiskt är utsatt. Känner
jag mig kränkt av mina arbetskamrater? Här är det fler som svarar ja.
– När en person väl landat i att man är utsatt för mobbning har det ofta pågått väldigt länge och man mår ofta väldigt dåligt, säger Stefan.
Han menar att det finns två viktiga frågor man bör ställa sig:
– Finns det en konkret händelse i botten som har eskalerat och skapat fler konflikter så finns det större förutsättningar för att man ska hitta en lösning, säger Stefan.
Kanske har det börjat med en enkel sakfråga där ni haft olika åsikter. Då finns det hopp.
– Men handlar det om att jag är utsatt för att jag är jag, då ska jag se till att ta mig därifrån så fort det bara går, säger Stefan.
Det är vad man i forskningen brukar kalla för ”rovjaktsmobbning” när någon blir utsatt på grund av exempelvis kön, nationalitet eller sexualitet – eller för att man av något annat skäl inte passar in i en annars homogen och sammansvetsad grupp. Stressen som följer är direkt skadlig för hälsan.
Alla kan bli utsatta. Ingen går säker. Samtidigt visar viss forskning att risken att bli mobbad är något större på arbetsplatser med övervägande kvinnor – och där kvinnor jobbar i en mansdominerad organisation. Glöm det där med udda personer. De allra flesta som blir utsatta för mobbning är starka, välfungerande och duktiga personer som andra känt sig hotade av.
Så vem är det då som mobbar? I ungefär hälften av fallen handlar det om chefen men lika ofta handlar det om andra kollegor.
Är den personen alltid medveten om att man faktiskt kränker en annan människa?
– Nej, det tror jag inte. Inte alltid, det beror på. Det är nog inte så vanligt att man med vett och vilja bestämmer sig för att stöta ut en person, säger Stefan.
Ofta försvarar sig förövaren med att ”den här personen får skylla sig själv, hon är ju så provocerande”.
– Man dras in i processen och ser inte vad man håller på med. Och skulle man anklagas för att vara en mobbare blir det oftast ännu värre, säger Stefan.
Ibland kan det handla om rå humor, att någon i arbetslaget blir det stående skämtet och får rollen som hackkyckling. Men förövarna försvarar sig med att allt är ju ”bara på skoj, det är inget att ta åt sig”.
Vad ska jag göra om jag märker att någon på min arbetsplats faktiskt är utsatt?
– Att lyssna, bry sig om och ge stöd som kollega är jätteviktigt. Men det kan också var riskfyllt att stå upp för den enskilde själv, säger Stefan.
Det finns många exempel på hur fler dragits in i mobbningen när man uttryckt sitt stöd och sagt ifrån när någon särbehandlas.
– Försök att få med er fler för att skydda den utsatte. Gå ihop som grupp, då utjämnar du maktskillnaderna. Och då kan man till exempel på ett möte hjälpas åt att markera vad som är okej och inte okej, säger Stefan.
text Gabriella Mellergårdh
