Barn kan bli fantastiska även om föräldrarna inte är perfekta. Så du som är mamma eller pappa behöver inte vara felfri eller göra allting rätt. Det konstaterar psykologen, föreläsaren och författaren Alf B Svensson.
Föräldrar har nog aldrig haft så höga krav på sig själva som de har idag. De har heller aldrig tidigare haft så mycket kunskap om barns behov och rättigheter. Trots det har det aldrig förr funnits så många osäkra föräldrar som det gör nu. Föräldrar som tror att de inte duger, utan överlåter barnuppfostran till experter i skola och förskola.
– Föräldrar har en övertro på hur mycket proffsen betyder och nedvärderar sin egen roll, säger Alf B Svensson.
Han har varit skolpsykolog i Nässjö under fyra decennier. Under de åren har han mött och försökt stötta och hjälpa omkring 5000 barn och deras föräldrar. Så han har stött på de flesta problem som kan dyka upp i en familj.
– De flesta barn är ganska tåliga och får inte men för livet om du som förälder gör fel ibland, säger han.
Enligt Alf är de viktigaste sakerna du som förälder kan ge ditt barn tid, kärlek, gränssättning och goda normer och värderingar.
– Och en mamma och pappa som älskar varandra är det finaste vi kan ge våra barn, säger han.
IBLAND PRATAS DET om de fem olika kärleksspråken som finns i relationer: fysisk beröring, gåvor, tid tillsammans, tjänster eller bekräftande ord.
– Barn har också olika kärleksspråk. Försök komma på vilket språk som passar just ditt barn bäst. Att du säger ”jag älskar dig”, ger barnet en kram eller tar dig extra tid för det.
Alla barn föds mer eller mindre begåvade, men också mer eller mindre känsliga. Maskrosbarn är ett välkänt begrepp. De där barnen som klarar sig bra, trots svåra omständigheter. Precis som en maskros i asfalten. Men det finns också något som kallas orkidébarn. Det är de där extra känsliga och sårbara barnen, som behöver rätt stöd i rätt tid för att kunna utvecklas och blomstra.
– De jobbiga, stökiga och bråkiga barnen behöver tydliga gränser. Men de behöver också mer kärlek än andra barn.
Vad man gör när barnen inte följer våra tillsägelser?
– Det finns en övertro på att det går att prata våra barn till rätta. Men det räcker inte alltid att förklara med ord. Ibland behöver man ta till konsekvenser. Men du måste tänka ut logiska följder i förväg.
Förr hotade föräldrar med indragen veckopeng, inget lördagsgodis eller att tomten inte skulle komma. Idag lyder hotet skärmförbud.
Men om ett barn tramsar vid matbordet är det inte logiskt att få skärmförbud. Då säger man lugna ner dig och ät annars får du går ifrån bordet. Om barnet cyklar på stora vägen fast de inte får det ska du inte ge utegångsförbud, utan du ska låsa cykel en eller ett par dagar. När vi ger logiska konsekvenser får barnen lättare att acceptera det och vi har lättare att genomföra det.
Det är lätt att samtalstonen inom en familj blir lite hård, spydig eller sarkastisk när man pratar med varandra. Hur kan man skapa en ”god ton” inom familjen, vid till exempel middagsbordet?
Alf tror att en av hemligheterna ligger i den forskning som visar vikten av att ge fem gånger så mycket uppmuntran som kritik till våra barn. Ofta är det kanske tvärtom.
– Föräldrar tjatar ofta. Om vi uppmuntrade barnen mer när de gör som vi säger och satte mer tydliga gränser från början behövde vi inte tjata så mycket som vi gör och då blir tonen vid matbordet automatiskt bättre.
Hur arg får man egentligen bli på sitt barn?
– Man får bli arg, men man får aldrig kränka sitt barn med personangrepp.
Du kan visa din ilska. Säg att nu är mitt tålamod slut, jag tolererar inte att du svär mot mig, i stället för att säga att du är så jobbig, bråkig eller hopplös.
– Det gäller att kritisera beteendet och inte barnet, påpekar Alf och tillägger att om man som förälder gått över gränsen ska man be om förlåtelse. Då föregår man dessutom med ett gott exempel för hur man vill att barnet ska agera när det har sårat någon.
– Barn är nästan alltid villiga att förlåta en.
SÅ GER DU DINA BARN EN BRA SJÄLVKÄNSLA
• Ge dem villkorslös kärlek.
• Uppmuntra dem till att bry sig om andra. Den feedback de får då stärker deras självkänsla mycket mer än om de står framför spegeln och peppar sig själva.
• Uppmuntra dem framför allt att bli bättre på det de redan är bra på.
• Lär dem att se misslyckanden som inlärningstillfällen.
• Hjälp dem att göra det de är rädda för.
text Carolina Carpvik • foto privat
Foto längst upp: © Piksel | Dreamstime
