- Annons -

Orden kommer från Sofia Linder, projektledare inom socialförvaltningen.
En lyckad skolgång skyddar mot psykisk ohälsa längre fram i livet. Därför har Stockholms stad påbörjat ett projekt för stärkt stöd till elever med hög skolfrånvaro.

Det är lätt att känna sig uppgiven när man läser om de långa BUP-köerna, den ökande psykiska ohälsan och om allt fler elever som på olika sätt inte kan eller orkar ta sig till skolan.

- Artikeln fortsätter efter annonsen -

Sofia Linder, utredare på Kompetenscenter Barn och Unga.

Samtidigt finns det många som engagerar sig och gör insatser i samhället för att vända den trenden. Sofia Linder är utredare på Kompetenscenter Barn och Unga inom socialförvaltningen i Stockholms stad. Hon leder just nu ett projekt för ett stärkt stöd till elever med hög skolfrånvaro som finansieras via stadens sociala investeringsfond. Det är socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen i Stockholms stad som tillsammans med Kungsholmens och Rinkeby-Kistas stadsdelsförvaltningar och grundskoleområden har blivit beviljade projektmedel från stadens sociala investeringsfond för att utveckla insatsen Skolsociala Team Plus. Projektet kommer enligt Sofia att pågå från 1 augusti 2023 till och med 30 juni 2025, med målsättningen att därefter övergå till ordinarie verksamhet.
− Den primära målgruppen för projektet och insatsen är elever i årskurs F-9 som bor och går i en kommunal grundskola på Kungsholmen eller i Rinkeby-Kista, och som har en frånvaro på 50 procent eller mer under en termin vilket gör att de riskerar att inte nå målen för utbildningen, säger Sofia.
Hon förklarar vidare att den sekundära målgruppen är elever som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik.
Därför att skolavbrott och ohälsa bland skolelever har aktualiserats som en stor samhällsutmaning det senaste decenniet inser man behovet av Skolsociala Team Plus.
− Elever som inte fullföljer sina studier eller inte når måluppfyllelse är inte enbart ett individuellt misslyckande eller ett problem bara för skolan. Det är också ett socialt och samhälleligt problem som kräver ett brett, multidisciplinärt angreppssätt. Man behöver beakta både de pedagogiska utmaningarna och de sociala, ekonomiska, psykologiska och hälsomässiga förutsättningar och konsekvenser som finns, säger Sofia.

Forskning visar att en av de starkaste skyddsfaktorerna för barn och unga är att gå ut grundskolan med godkända betyg. Att klara skolan/fullfölja skolgången är också den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för att lyckas senare i livet med att etablera sig i samhället vad gäller arbete och försörjning.
− En lyckad skolgång skyddar även mot psykisk ohälsa längre fram i livet och mot olika former av sociala problem såsom kriminalitet, missbruk och utanförskap. Upprepad eller längre frånvaro innebär att elever inte får sin rätt till utbildning tillgodosedd, vilket är ett allvarligt samhällsproblem och strider mot barnets rätt till utbildning, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Det är därför av yttersta vikt att främja skolnärvaro och stötta elever med upprepad eller långvarig frånvaro för att öka deras chanser till ett fungerande framtida liv med arbete och god hälsa, menar Sofia.
Behovet av en specifik insats för elever med hög skolfrånvaro visar sig också i statistiken. De senaste fem åren har antalet och andelen elever med hög skolfrånvaro i stadens kommunala grundskolor ökat markant, från 299 elever (0,42 procent läsåret 2017–2018, till 745 elever (0,96 procent läsåret 2021–2022.
Sammantaget finns tydliga behov att utveckla ett stärkt stöd till elever med hög skolfrånvaro, där skola och socialtjänst med hjälp av öronmärkta resurser för målgruppen verkligen samverkar över organisationsgränserna med elevens skolgång och välmående i fokus.

Sofia förklarar vidare att forskningsrapporter och utredningar slår fast att det inte finns någon vedertagen definition av begreppet “hemmasittare” och att det är ett olyckligt begrepp. Hon menar att ”hemmasittare” signalerar att närvaroproblem är en individfråga, där skuld läggs på eleven. Det finns en risk att begreppet leder till att fokus ensidigt hamnar på långvarig och omfattande frånvaro. ”Hemmasittare” säger inte heller något om vad orsakerna till elevens frånvaro egentligen är. Med anledning av ovanstående använder utbildningsförvaltningen begreppet ”upprepad eller längre frånvaro” för elevgruppen, ett begrepp som också används i lagstiftningen. Inom ramen för insatsen Skolsociala Team Plus benämns elevgruppen ”elever med hög skolfrånvaro”, vilket avser en frånvaro på 50 procent eller högre under en termin.

***
Skolsociala Team Plus
innebär att ett tvärprofessionellt team bestående av två heltidstjänster familjebehandlare, en heltidstjänst specialpedagog och en halvtidstjänst psykolog inrättas i varje deltagande stadsdelsområde. Totalt bildas alltså två skolsociala team plus-team i staden med en gemensam psykologresurs.

Teamens huvudsakliga uppdrag är att ge stöd till de elever inom målgruppen som beviljas insatsen utifrån en genomförandeplan som tas fram tillsammans med elev och vårdnadshavare. Centralt för planering och genomförande av insatsen är att elevens behov styr vilka arenor och tider teamen behöver jobba på. Det innebär att teamen ska kunna erbjuda flexibla stöd- och behandlingsinsatser i elevens hemmiljö, i skolan och på andra för eleven lämpliga platser.

text Frida Funemyr • foto privat

Tidigare artikelSkolpsykologen Diana Abelin: ”Det går att göra skolan till en attraktiv plats”
Nästa artikelHerregud & Co Bordskalender