Hanna levde ett fartfyllt liv med fest och droger men blev fångad av Guds kärlek till fullständig förvandling
Hanna växte upp på Ostkusten som yngsta dotter av tre, i en trygg och kärleksfull familj. Hon var en färgstark tjej med mycket skinn på näsan och en stark vilja. Problemet var att föräldrarna inte satte hälsosamma gränser. Deras flickor fick alltför stor frihet redan som barn.
Allt var frid och fröjd till dess Hanna blev tonåring. Hon var engagerad i basket och andra sporter. När de åkte på läger brukade de dricka i smyg och det var spännande att bli berusad. Redan som trettonåring blev Hanna känd bland kompisarna att hon kunde dricka sig berusad snabbast. Det ledde till att det spårade ur, att hon kräktes ofta och fick minnesluckor dagen efter.
Hanna var en kreativ och utåtriktad tjej och charmade både killar och lärare. Därför fick hon sällan smaka på några konsekvenser av sitt osunda drickande. Föräldrarna blev besvikna men lade sig aldrig i och verkade blunda för sin dotters ohälsosamma vanor, även om hon kom hem redlöst berusad. Redan som sextonåring åkte Hanna och några kompisar till Gran Canaria. Där var det ett ohämmat festande från morgon till kväll och sex med främmande killar.
Under gymnasietiden träffade Hanna en kille som hon blev kär i. De flyttade ihop och livet blev mycket lugnare eftersom pojkvännen inte gillade alkohol. Däremot rökte han hasch, så det blev deras gemensamma drog. Samtidigt tyckte Hanna att tillvaron blev ganska tråkig. Det hände inte så mycket. De satt mest hemma och degade.
Efter några år stod Hanna inte ut och längtade tillbaka till sitt mer sociala liv med kompisarna. En av Hannas gamla vänner introducerade henne till amfetamin och den drogen passade henne perfekt. Då kunde hon supa så mycket hon villeutan att tappa kontrollen. Hanna tröttnade på sin pojkvän och flyttade istället ihop med en flickvän som också gillade att festa.
Efter gymnasiet fick hon jobb på hemtjänsten. Det var inte längre bara på helgerna som det dracks ohämmat utan även under veckokvällarna. Då fungerade det bra att ta amfetamin på morgonen för att orka gå till jobbet. De destruktiva vanorna eskalerade och Hanna kunde bli arg och utåtagerande när hon var full. Det ledde till att hon åkte fast för både misshandel och snatteri. Föräldrarna blev involverade i allt som hände, men de reagerade inte negativt utan tyckte bara synd om Hanna. Hon hade hoppats på att de skulle bli lite arga, men de visade bara kärlek och acceptans.
”En av Hannas gamla vänner introducerade henne till amfetamin och den drogen passade henne perfekt. Då kunde hon supa så mycket hon ville utan att tappa kontrollen.”
Hanna tröttnade på sin lilla småstad och ville vidga sina vyer och åkte till Göteborg där en kompis bodde. Hon hade tänkt att hon skulle lugna ner sig och försöka styra upp sitt liv lite mer. Men det dröjde inte länge förrän hon träffade en kille från Tanzania som verkade spännande. Han rökte hasch dagligen och det passade Hanna för då blev det inte så mycket alkohol. Hon hade precis fått en egen lägenhet och han flyttade hem till henne. Ganska snart visade han aggressiva beteenden och började misshandla Hanna och slå sönder saker i lägenheten. Polisen kom och slängde ut honom men han fortsatte att trakassera och förfölja henne. Till slut åkte han fast för narkotikainnehav och blev satt i fängelse.
Hanna mådde inte bra av allt som hade hänt och började dricka igen. Hon fick problem med sin ekonomi och började spela på nätcasinon för att förhoppningsvis få in pengar på det sättet. Så blev det inte, utan istället fick Hanna allt större skulder. Då ringde hon sin mamma och bad om hjälp. Mamman kom till Göteborg och betalade hennes hyra och skulder. Det var ju fint gjort och Hanna var tacksam för hjälpen. Men återigen fick hon inte några konsekvenser av sitt handlande. Hannas syster flyttade också till Göteborg och de festade tillsammans innan systern träffade en kille och blev gravid.
Hanna började också längta efter barn och träffade en vän till sin syster som också hade samma längtan. Efter några år föddes två fina tvillingar. Det var slut på festandet trodde Hanna. Som substitut till alkohol fick mat och socker en alldeles för stor plats i hennes liv. Det resulterade i att hon gick upp mycket i vikt och klarade inte av att kontrollera sitt matintag själv. Läkarna gick med på att göra en gastric bypass operation. Har man problem med alkohol är en sådan operation inte att rekommendera. Alkoholen går direkt ut i kroppen och ger ett mycket starkare rus än normalt. Eftersom Hanna hade hållit sig nykter i flera år sedan tvillingarna föddes, trodde ingen att det skulle bli några problem. Men det blev det.
Det började knaka i fogarna i relationen till sambon och fast de gick i parterapi blev det bara värre med deras bristande kommunikation. Hanna är en känslomänniska, hennes känslor svämmar ofta över och hon kunde inte hantera situationen. Alkoholen hade ju varit ett sätt att dämpa dessa känslor tidigare och så blev det igen. Hon började dricka i smyg eller när barnen hade lagt sig. Den ”nya ruskänslan” på grund av hennes magoperation var överväldigande och euforisk. Hannas sambo började sätta tydliga gränser. Ingen alkohol innanför hemmets väggar. Det gjorde att hon flydde hemmets trygga vrå som inte längre kändes så trygg och började festa igen med sina gamla vänner. Separationen blev ofrånkomlig. De delade på vårdnaden av barnen och Hanna gjorde allt för att hålla sig nykter när hon hade pojkarna. Det gick ett tag men så började hon kompromissa även med det. Hon försökte med att äta antabus men lyckades dricka ändå. Föräldrarna fick rädda situationen ett flertal gånger.
Hannas arbetsgivare erbjöd henne att få åka iväg på ett Minnesota behandlingshem i trettio dagar. Det skulle bli hennes räddning trodde alla. Men det var för kort tid för Hanna att ändra sitt beteende på. Hon höll sig nykter i tre månader efter behandlingen. Strax efter blev Hanna bjuden med på en resa till Cap Verde av sin bästa väninna. De lovade varandra och deras anhöriga att de inte skulle dricka under veckan. Löftet sprack redan på flygplatsen och drickandet eskalerade under veckan. De hade mycket roligt men glömde bort tid och rum och missade sitt flyg när det var dags att åka hem. Kaoset ökade både för Hanna och väninnan, men också för familjen därhemma som väntade på dem. Efter några extra dagars festande fick de betala en ny biljett för att komma hem.
”Hon hade redan som barn varit fascinerad av kyrkor och gick gärna in i kyrkorummet för att få känna friden och lugnet en liten stund.”
Väl hemma fick Hanna lägga in sig på avgiftning och sedan flytta hem till sin syster som själv hade gått i behandling hos oss på Trappa Upp och rekommenderade henne att göra detsamma. Hanna insåg nu att hon var tvungen att ta emot all hjälp som hon kunde få. Hon var då riktigt trött på sig själv, på sitt manipulerande och ljugande och längtade efter ett annat liv. Om hon skulle få träffa sina barn hade hon inte råd att misslyckas igen. Hanna gick in med hela huvudet i behandlingen. Detta var hennes möjlighet till gottgörelse. Ledord i hennes tillfrisknande har varit: Lyssna, Gör och Lär, men också Måste, Vill, Lust och Längtan. Hon var som en torr svamp som sög åt sig allt hon kunde få. Hanna kände det som hon kommit hem. Att hon var älskad och förlåten i befintligt skick, men att hon också ibland fick ta emot ”tuff kärlek”. Livets pusselbitar började falla på plats när hon gjorde sitt ”fotarbete”.
Hanna upplevde att vi, men också Gud, trodde på henne. Svårare var det att tro på sig själv. Gudstron var ganska främmande för henne, men hon var beredd att pröva allt. Hon hade redan som barn varit fascinerad av kyrkor och gick gärna in i kyrkorummet för att få känna friden och lugnet en liten stund. När hon kom till Trappa Upp och följde med på gudstjänster blev Gud alltmer tydlig för henne. Under en påskmusikal i Smyrnakyrkan blev hon fångad av budskapet om korset. Det tog tag i henne och rörde om i hennes inre. Något vackert började växa i Hannas hjärta och vid ett tillfälle på en gudstjänst sa hon ja till Jesus med hela sitt hjärta. Det har varit en process att kapitulera och lämna över sitt liv i Guds händer på alla plan. I höstas väcktes en längtan att få begrava sitt gamla liv i dopgraven och stå upp till ett nytt spännande liv. Hanna är nu fångad av en kärleksfull stormvind från himlen och den håller sakta men säkert på att förvandla hennes liv.
text Bittan Ekman foto Bittan Ekman och Ola Ekman
