Det var en livskris som inspirerade Maria Sandell att börja skriva egna sånger. 2015 drabbades hon av tinnitus och upptäckte i samband med det en hörselskada. De sju åren som körsångare och tretton som körledare i gospelkören The Master´s Voice har format Maria Sandell och lett henne till där hon är idag. När hon blickar tillbaka på sitt liv som körledare i hela 35 år fylls hon av stor tacksamhet.
Maria Sandell berättar hur hennes tinnitus bara slog till en dag i augusti 2015 och sedan dess har den aldrig lämnat henne.
− I början var min tinnitus fruktansvärt stark. Dag och natt tjöt det och jag kunde inte ta mig loss. Jag sov väldigt dåligt under flera månader och var tvungen att kapitulera från allt.
Tinnitus kan låta väldigt olika men Marias är konstanta höga toner. En mardröm, inte minst som musiker.
− När jag mådde som sämst handlade det om att överleva och klara av en minut i taget, sedan tio, sedan 30 och så vidare, tills jag klarade att ta mig igenom en hel dag. Så som många utbrända också beskriver det.
Under perioden då det var som svårast vakade Marias familj med henne om nätterna. Det enda som bröt igenom mörkret var att läsa Bibeln och lyssna på lovsång.
− Jag har aldrig upplevt Bibelns ord så starkt som då. Att få bäras av människors förbön och omsorg som jag gjorde den tiden är en skatt som jag bär med mig.
Vändpunkten kom efter några månader när Maria fick komma till Hörsel- och tinnitusrehabiliteringen för vuxna på Rosenlunds sjukhus.
– Där mötte jag en fantastisk audionom sänd av Gud som vandrade med mig under den svåraste tiden. Jag fick väldigt fin hjälp av hela teamet där.
Det var i samband med sjukdomen som Maria började skriva egna låtar för första gången.
− Sångerna som kom till mig hjälpte mig att överleva. Lusten att skriva hade börjat så smått några år innan dess, men det var då Gud öppnade den kanalen på ett alldeles särskilt sätt. Mina bönesånger har sitt ursprung i min egen livskris, de har både fysiskt och själsligt hjälpt mig att klara av livet. Sångerna är en del av mitt samtal och relation med Jesus. Även om jag inte är i någon livskris idag så fortsätter Gud ge mig bönesånger som betyder mycket för vår relation.
Att även skriva en andaktsbok och ge ut den tillsammans med en cd och nothäfte var en idé Maria fick. Utifrån ett tema ville hon sammanföra musik, bibelord, en kort reflektion hämtad från hennes egen samtalsbok med Gud, samt en bild.
Idag sover Maria bra med hjälp av en kudde med naturljud nära örat.
− Gud har inte tagit bort min tinnitus men har helat mitt inre i hur jag handskas med den, hur jag ser på den.
Maria har fått förändra en hel del i sitt liv. Hon jobbar mestadels hemifrån, vilket fungerar bäst för henne.
− Lugn och ro och möjlighet att vila när hjärnan inte orkar mer är viktiga pusselbitar för att klara av vardagen. Vissa dagar kan jag fortfarande drabbas av stor sorg över min situation, men samtidigt är jag oändligt tacksam över att jag kunnat fortsätta med musiken. Det är mest höga toner, stökiga miljöer, när människor talar svagt eller otydligt och starka ljud som känns jobbiga.
− Jag har hörapparat och vid hög musik kan jag behöva stänga av den eller om det är mycket starkt behöver jag använda mina öronproppar.
Sedan sjukdomen är Maria mer känslig för intryck och stress. Hon blir fortare trött och behöver vila.
− Men att jag arbetar med något jag älskar hjälper mig att hantera min tinnitus. Jag blir uppslukad av det jag gör och glömmer pipandet.
Maria Sandell växte upp i ett hem där det var mycket musik. Hennes mamma spelade och sjöng med Maria och hennes två syskon som också sjöng i olika körer och spelade instrument.
− Musik har alltid varit en stor del av mitt liv, jag sa tidigt att jag ville bli ”sjungflicka” när jag blev stor. Som barn sjöng jag i flera körer och att åka på körläger var det bästa jag visste.
När Maria var sex år flyttade hon och hennes familj till Etiopien dit föräldrarna sändes ut av EFS för att jobba.
− Det var som att leva i ”Barnen i Bullerbyn”, det fanns alltid någon att leka med och man var alltid välkommen. De två åren vi bodde där har betytt väldigt mycket för hela min familj. En nyfikenhet och kärlek till olika kulturer föddes då.
I årskurs åtta kom det några studenter och gjorde praktik i hennes klass. De utbildade sig till rytmikpedagoger på musikhögskolan i Malmö.
− Jag bara visste att det ville jag också bli. Efter musiklinjen på gymnasiet i Malmö flyttade jag som artonåring upp till Stockholm och påbörjade min utbildning till rytmikpedagog på Kungliga musikhögskolan.
Tron på Jesus har alltid funnits med Maria och uppväxten i EFS-kapellet i Lund var en viktig grund i hennes liv. Då hon var klar med sina studier i Stockholm åkte hon till USA för att gå Vinyards bibelskola utanför Los Angeles.
− Det är den absolut viktigaste händelsen i mitt andliga liv. Jag minns att jag tänkte innan jag åkte dit att om jag ska satsa mitt liv på att följa Jesus så måste det vara något mer.
På bibelskolan fick Maria uppleva en helhet i sin tro där även den Helige Ande fick finnas med, pusselbiten som saknats, minns hon.
Att fläta samman musik, dans och rörelse är centralt för en rytmikpedagog.
− En kväll 2011 när jag borstade tänderna och fick en idé om att anordna dans- och trumresor till Ghana, kändes det helt i linje med det.
Det blev fyra kurser i Ghana och en resa för danskompaniet som Maria samarbetade med.
− Det var så roligt och blev fantastiska resor, men mycket jobb. Det var en av de saker jag fick sluta med i och med att jag blev sjuk.
Idag jobbar Maria framför allt som körledare, låtskrivare, artist och inspiratör.
− Men rytmikpedagogikens sätt att skapa en helhet finns alltid med som en röd tråd i allt jag gör, om det så är en körrepetition, konsert, ett nothäfte eller en enkel koreografi.
Hon har alltid älskat känslan av att skapa tillsammans, när röster flätas samman och hon får vara del av något större.
− Jag tror att jag var 20 år när jag började leda min första kör i Hammarbykyrkan i Stockholm. Det var en härlig start och sedan dess har jag fortsatt leda kör. Numera är det barnkör och gospelkör som jag leder.
1988 började de som var med i den kristna skolgruppen på Musikhögskolan i Stockholm att prata om att de ville göra något tillsammans. Det blev musikhögskolans gospelkör som sedan fick namnet ”The Master’s Voice”, en av de mest välkända gospelkörerna i Sverige.
−Tänk att det frö som Gud sådde då fortfarande lever och berör så många fler än alla körsångare som passerat under årens lopp. Under tjugo år var kören något av det viktigaste i mitt liv.
De sju åren som körsångare och tretton som körledare i The Master´s Voice har format Maria Sandell och lett henne till där hon är idag. När hon blickar tillbaka på sitt liv som körledare i hela 35 år fylls hon av stor tacksamhet.
− Jag tänker på alla körsångare jag mött i olika sammanhang. Den känsla av meningsfullhet, brobyggande, gemenskap och glädje som det inneburit för dem och för mig själv är en stor nåd att få vara med om.
− Att sjunga i kör är en motståndsrörelse mot individualism, brukar jag tänka. Var och en bidrar med sin röst och sin livserfarenhet. Det är bland det vackraste jag vet.
Marias arbete som körledare utgår från tre ben: det musikaliska, det andliga och gemenskapen i kören. Tre bitar som hon strävar efter ska finnas med på varje körrepetition.
2001 fick hon en vision om att starta en barnkör i kyrkan som låg på gatan där hon bodde.
− Vid det tillfället var vi med i en annan församling. Jag bad över det, gick till församlingsledningen och frågade om det var något de var intresserade av.
Det blev början på ett barnkörsarbete i Triangelkyrkan i Gamla Enskede. Under torsdagarna fylldes kyrkan av barn i alla åldrar från området runt omkring.
− 2011 när vi skulle spela in vår första skiva insåg jag att vi måste ha ett artistnamn och ”Köräventyret” föddes. På första skivan medverkade 100 barn och tonåringar. Köräventyret är ett hjärteprojekt för mig och jag har tillsammans med många kreativa medskapare producerat åtta skivor med nothäften.
Köräventyrets främsta fokus är att genom körsång utveckla barns musikalitet och kreativitet, få dem att uppleva glädje, gemenskap och att fyllas av framtidstro och livskraft, säger Maria.
− Visionen är att stärka varje barns självbild och göra dem tryggare genom att förstå att de är unika, värdefulla och älskade av Gud. Min bön och längtan är att sångerna ska få göra skillnad i barnens liv och finnas med som en skatt i deras själ under hela livet.
text Angelica Victorin • foto Nikola Stankovic
