Maria Ahlin är född och uppvuxen i Norge, men flyttade till Uppsala tillsammans med sin mamma och syster när hon gick på gymnasiet. Och det var där, när hon endast var 19 år gammal, som hon grundade Freethem – en ungdoms-organisation som jobbar förebyggande med frågor som rör människohandel.
Maria berättar att det hela började med ett skolprojekt där hon skrev om människohandel.
– När jag skulle redovisa mitt arbete för klassen insåg jag att kunskapsnivån kring till exempel tvång till tiggeri och även prostitution var väldigt låg.
Många vet faktiskt inte att det förekommer människohandel i vårt land idag.
Därför började hon att, till exempel genom en gala, samla in pengar och ganska snart startade hon en styrelse som behövde bestå av minst tre personer. En av dessa personer är idag Marias man, Jonatan.
I Sverige består organisationen av runt 5000 medlemmar. Freethem finns nu även i Norge, Tyskland och Österrike.
– Konceptet är att vara en plattform för ungas engagemang för att minska arbetskraftsexploatering, pornografi och prostitution, berättar Maria som tillsammans med Ulrica Stigberg, präst på Fryshuset i Stockholm, skrivit boken ”Visuell drog – om barn, unga & nätporr”.
– Vi märkte att det fanns ett oerhört intresse, många vill prata om porr och många har saknat att man inte fått prata porr. Tanken är att öppna upp för samtal och peppa föräldrar att skaffa sig mer kunskap om nätporr. Forskningen har hittat stöd för att pornografikonsumtionen kan spä på efterfrågan på sexuella tjänster. Och personer i prostitution ombes många gånger göra saker som sexköpare sett i pornografin. Efterfrågan är central, den driver prostitutionen som i sin tur driver människohandeln, säger Maria och fortsätter:
– Vi har märkt att många vuxna tänker ”Men lite playboyporr, hur illa kan det vara med några tidningar som barnen hittar i en skog och tittar i?” Faktum är att många vuxna faktiskt är omedvetna om hur omfattningen ser ut idag och hur porren kan inverka på sexualitet och på relationer, säger Maria som menar att det är viktigt att undersöka istället för att moralisera.
– Ja, vi har gjort vårt bästa och försökt att lägga moral och pekpinnar åt sidan.
Istället har vi fokuserat på hälsan och utgått ifrån vad de unga faktiskt berättar, vilket är att porr kan påverka synen både på dem själva och andra. Att porr har en viss påverkan kanske var väntat, men en del historier vi fått lyssna till visar att det kan vara allvarligare än vad man hittills trott.
Många barn och unga exponeras tidigt för porr. Maria berättar att skolan ofta är första platsen och i tonåren söker många aktivt porr. 96 % av
16-åriga killar har konsumerat porr och 8 % uppger att de tittar mer än vad de själva vill. Debutåldern var 12 år. 65 procent av tjejerna i samma ålder har tittat på porr. Maria kallar porren för de ungas nya drog.
– Ungdomarna pratar om porren med termer som ”återfall”, ”nykter”, ”nyktra till” och liknande, begrepp man annars känner igen från när man pratar om alkohol och droger. Vi kan se att porren kan påverka de unga som vilken annan drog som helst. Många blir beroende av de kickar de tycker att porren ger.
Är det skillnad på porr från förr och idag?
– Verkligen, ganska stora skillnader till och med. Visst, porr har funnits i alla tider, men nätporren är ett helt nytt fenomen. Porr på 50 – talet bestod av stillbilder i en tidning. Idag är porren som de unga exponeras för istället rörlig och ofta på en helt annan nivå. Den är ofta mer fysiskt och verbalt aggressiv, graden av aggression har troligen ökat i porren bara sedan 90 – talet. Många barn lämnas ensamma med porren framför datorn eller i mobilen och för dagens barn och unga blir porren ofta enda källan till sexualkunskap. Vi i Sverige borde vara de första som vågar prata om porren och problematisera det i skolan. Vi måste våga prata om det!
Vad kan man göra för att hjälpa de unga?
– Prata om porren och börja se det som en hälsofråga istället för en moralfråga. Försök att lägga din egen förfäran åt sidan, det är inte barnens fel att porren existerar. Skuldbelägg inte barns nyfikenhet. Det viktigaste är att man finns där för sina barn, pratar med dem och är närvarande. Om det behövs, installera filter på telefonen eller surfplattan.
Hur påverkas unga, vad får det för följder?
– Man kan bli beroende och då drabbar det ofta hela livet eftersom det kan påverka allt annat du gör. Vi har sett att det kan påverka de unga i deras sexuella relationer till andra, man vill helt enkelt imitera det man sett. Porren sätter många gånger standard för hur det ska gå till istället för att det är de själva som får göra det. Synen på sex verkar ha förändrats så att idag är till exempel analsex är lika accepterat som vaginalt sex. Detta berättar både polisen och de unga vi har intervjuat. Gränsen för vad vi idag anser vara acceptabelt beteende verkar ha förskjutits.
För de unga kanske detta med porr och sex bara flyter ihop?
– Det viktigaste är att man lyfter ämnet, lyssnar på barnet och normaliserar porrpratet. Diskutera samtycke och gränssättning. Hur vill du ha det i din egen relation?
Men är det inte risk att man väcker den björn som sover?
– Ofta är det istället tvärtom, att man är försent ute. Jag tycker man kan prata med sina barn om det här problemet i alla åldrar, däremot belyser man det såklart på olika sätt. Någonstans och någon gång kommer de att komma i kontakt med porren ändå, då är det bättre att du som förälder hinner före. Du kan börja med att fråga ditt barn: Har du sett något på nätet som gjort dig rädd eller ledsen? Därefter kan man låta barnet visa vad det har tittat på.
Vad betyder maken Jonatan för dig?
– Vi träffades via Freethem och delar vårt engagemang för samma frågor. Vår vänskap utvecklades till kärlek och nu har vi varit gifta i fyra år.
Kärnan är vänskap, vi är verkligen varandras bästa vänner som stöttar varandra i precis allt. Jonatan är en stabil och trygg person, som jag aldrig ens sett tappa humöret. Han tänker först och pratar sedan och jag har heller aldrig hört honom tala illa om någon. Jonatan är helt enkelt lätt att jobba med och lätt att vara gift med.
Du har en tro på Gud?
– Ja. Jag har alltid haft en tro, men gjorde ett mer aktivt val för ungefär tio år sedan. Min tro är en källa till tröst, inspiration och styrka. Till vila och återhämtning, balans och riktning.
– Jag går till Svenska kyrkan, domkyrkan i Uppsala. Jag älskar den kyrkan eftersom det är låga trösklar och högt i tak. Där får alla utrymme och alla får vara med, man ska inte vara färdig när man kommer dit. Mångfalden är viktig.
Vad ger dig livsglädje?
– Böcker, solen, resor, träffa vänner, en kopp te på hösten och min lilla valp.
Hur ser din vardag ut?
– Mina vardagar ser ofta helt olika ut, men på ett ungefär så rör det sig om en hel del kommunikation, möten och träffar – både externa och interna. Avstämningar med Freethems anställda, planering och kommande projekt och event. Det blir också en hel del föreläsningar och utbildningar, och även mycket resande. Både inom Sverige och utomlands. Jag läser också väldigt mycket, både på jobbet (rapporter, forskning o dyl) och privat. Sedan försöker jag alltid att prioritera tid för vänner och familj. Relationer är viktiga för mig.
– Jag ingår även i en besöksgrupp som på lördagar besöker Salberga anstalten i Sala, en klass 1 anstalt bland annat för sexualbrottsdömda män. I fängelset får jag förmånen att träffa både yngre och äldre, och inte sällan möts vi av berättelser om en barndom präglad av försummelse, ensamhet och dysfunktionella relationer. Jag har även noterat att många lider av obearbetad sorg, vilket jag är övertygad om att kan vara en del av brottsproblematiken. Behovet att få prata med någon är stort, och det har blivit många fina samtal genom åren. Jag försvarar inte alls det begångna brottet, men jag kan försvara barnet i dem som inte alltid fick det de behövde.
Du har själv gått igenom ett tufft år då du förlorat din syster och vet vad sorg handlar om?
– Okunskapen om sorg är stor, och ofta har vi föreställningen att tiden läker. Så är inte fallet. Min lillasyster gick bort i somras, och ännu känns det som att det var nyss som det ofattbara hände. Det är alltså inte tiden som läker, utan det avgörande är vad du gör under tiden. Sorgebearbetning är ett arbete – ett tungt sådant. Kanske det tyngsta. I min situation har det krävts mental styrka och beslutsamhet att, så mycket jag bara orkar, välja bearbetning framför distraktion. Jag försöker tillåta mig själv att prata om det som hänt med mina nära och kära, och att gråta. Varje sorg har ett antal tårar som måste få komma ut, annars mår vi inte bra. Det finns ett fantastiskt handlingsprogram för sorgebearbetning av ”Svenska Institutet för Sorgebearbetning” som jag rekommenderar till alla jag träffar som är sjuka i sorg.
Du är en eldsjäl som brinner för att hjälpa andra, men om du bara ska tänka på dig själv vad gör du då?
– Drar utomlands med mannen eller någon kompis, ligger raklång på en strand och läser dagarna i ända. Nyss besökte jag Dominikanska Republiken. Ett fantastiskt land med ett fantastiskt folk, vita vackra stränder och turkost hav. Det mår själen bra av!
Vad har du för framtidsdrömmar?
– Att Freethem ska fortsätta vara en plattform för unga, att vi i Sverige ska prata om porren på allvar.
På ett mer personligt plan önskar jag få skriva mer böcker och lyfta tabufrågor som självmord eller pedofili, ämnen och frågor som vi hatar eller inte vågar prata om skulle jag istället vilja undersöka och sätta ord på. Vi har fått en viss tid här på jorden, då får man kavla upp ärmarna och köra. Jag vill skapa avtryck. Det är inte omöjligt, folk har ju skapat avtryck i alla tider.
Maria Ahlin
Yrke: Generalsekreterare och ordförande i ungdomsorganisationen Freethem
Ålder: 27 år
Bor: Uppsala
Familj: Maken Jonatan, valpen Woody, mamma, lillasyster i himlen, släkt i Norge och Jonatans familj
Aktuell: Boken ”Visuell drog – om barn, unga och nätporr”
Intressen: Hästar, läsning, filmer och resa
Min bästa egenskap: Att jag är ganska orädd, att jag har civilkurage
Min sämsta: Tidsoptimist
Äter helst: Äter gärna fisk, men vill vara vegan
Dricker gärna: Smaksatt vatten
Förebild: Många … Caroline Engwall, William Wilberforce som kämpade mot slavhandeln, Angelina Jolie som använt sitt kändisskap till något bra och nu är ambassadör för FN:s flyktingkommissariat UNHCR
Motto: Let´s make history
text Frida Funemyr
foto Abraham Engelmark och privat
