Vi har kunnat se Mia Parnevik i TV 3:s satsning ”Parneviks”. Vi möter den ödmjuka och kärleksfulla modern i en öppenhjärtig intervju där hon berättar om kicken hon får av att få dela med sig av sina tillgångar.
Vi ses på hotell Diplomat en grådassig måndag. Just det svenska vädret är inget Mia Parnevik saknar hemma i Florida.
– Nej, solen och värmen är det jag uppskattar mest med att bo i USA. Annars älskar jag Sverige, det kommer för alltid att vara mitt hemland.
Efter TV-succén ”Parneviks” i TV3 blev Mia känd för hela svenska folket. Hon var länge tveksam att ställa upp i en sådan reality-såpa och fick till och med ett och annat ”sammanbrott” i samband med första säsongen.
– Det blev väldigt mycket med alla gäster, TV-teamet och sedan styra med vårt vanliga familjeliv och barnens alla aktiviteter samtidigt. Jag tycker inte heller om att se och höra mig själv i TV. Men de andra övertalade mig och att jag sedan fick kliva fram och ta emot en kristall på TV-galan förra hösten var ju inte klokt, utbrister Mia som sa nej till att medverka även i den kommande säsongen.
– Men jag övertalades på nytt. Jag kan inte fatta vad det finns för intresse att följa vår familj i TV. Det är verkligen märkligt, säger Mia och skrattar ödmjukt åt sin framgång som TV-stjärna. Även om jag känner att en sådan här TV-grej egentligen inte är min grej så handlar det ju i grund och botten bara om att vara sig själv. Nu har jag visat för både mig själv och min familj att jag vågade sticka hål på en av mina egna rädslor. Och just den biten, att utmana sig själv och bemöta det som skrämmer en i livet, hoppas jag kunna ge vidare till mina barn.
Mia beskriver sin barndom som ”ganska vanlig”.
– Den var fylld med mycket frihet och villkorslös kärlek. Jag är uppvuxen i Örebro, men varje sommar och ledig tid spenderade vi i mammas föräldrahem i Strömstad, säger Mia och knipsar av ett par vindruvor som ligger framme på ett fruktfat. Hon kryper upp med benen i soffan och berättar vidare att hon läste ekonomisk linje och var en rätt skoltrött 18-åring. Eftersom Mia inte visste vad hon skulle göra efter gymnasiet reste hon, som så många andra unga tjejer, till USA för att jobba som barnflicka. Efter endast två veckor mötte hon sitt livs kärlek.
– Det var innan Jesper blivit golfproffs och jag visste inte då vem han var. Jesper befann sig på en nattklubb tillsammans med en annan golfspelare och jag var där ihop med en kompis. Mia berättar att killarna singlade slant om vem som skulle få prata med Mias kompis, den ”snygga tjejen”.
– Jesper förlorade och fick nöja sig med mig, barnflickan. Och idag tackar vi båda att det var fel sida av myntet som visades uppåt.
Mia berättar att hon föll för Jespers vackra ögon, intelligens och mystiska personlighet.
– Jag tror att han i sin tur gillade att jag var lite spontan och galen som sa vad jag tyckte och tänkte.
I många år hade familjen Parnevik ungefär 200 resdagar om året. Inte många familjer klarar att hålla ihop under en sådan tillvaro.
– När vi träffades gjorde Jesper och jag en pakt om att alltid hålla ihop. Han inkluderade mig som en i teamet redan från början och jag har aldrig känt mig som en fru som står vid sidan om. Andra kanske har sett Jesper som stjärnan, men han har alltid satt mig som nummer ett. Vi är båda medvetna om att det här med kändislivet och offentligheten är på låtsas och vi ser inte på det där som om det är så speciellt.
– Jesper och jag och barnen har gjort den här resan tillsammans. Vi har hyrt hus i många olika länder och bott på hur många hotell som helst under dessa 30 år. Barnen är uppväxta med att mer eller mindre bo i resväskor. Men nu har vi faktiskt haft en period då vi under TV-inspelningarna bott här hemma i huset med våra två yngsta. Peg och Penny bor i universitetsstaden Savannah i Georgia.
I det hus som Mia, Jesper och deras två yngsta barn numera bor i, bosatte de sig år 2001.
– Vi byggde huset själva, säger Mia och berättar att hemmavid är Jesper den som fixar med allt utvärtes.
– Ja, han tycker om att styra med beachen, vattenfallet och grillen. Jag fixar det mesta inomhus. Jag älskar att hålla på med allt som rör hus, matlagning och trädgård. Men eftersom vi ofta är väldigt många hemma i huset har vi tack och lov en hushållerska. Hon hjälper oss med det mesta och är helt fantastisk!
Mia är klädd i snygga blanka, svarta kläder och håret är stort och lockigt. Hon ler och skrattar under samtalet. Hon berättar om livet ”over there” och är medveten om att hon är lyckligt lottad som lever i en sådan lyxtillvaro.
– Jag är ju uppvuxen i en arbetarklass och vet hur det är att gå runt i affären och jämföra pris på köttfärsen. I grund och botten är jag en ganska enkel människa och jag vet hur det är att inte ha så mycket pengar. En del tycker kanske att det är slösaktigt av mig att bjussa på middagar och resor, men att jag har möjligheten att glädja andra med våra tillgångar gör mig bara genuint glad. Det ger mig värsta kickarna, utbrister Mia och vi kommer in på Jespers familj, Mias svärföräldrar, och hur hon ser vissa likheter mellan dem och henne själv och Jesper.
– Jespers föräldrar har också alltid varit väldigt generösa. Inte bara med pengar, utan även med sin tid och sitt engagemang.
Mia menar samtidigt att det inte spelar någon roll hur mycket pengar man har, livet drabbar alla och man är inte förskonad från kriser och motgångar även om man har miljoner på banken.
Det är snart fem år sedan Mia genomgick en hysterektomi, en operation då hennes livmoder togs bort.
– Jag hade länge haft ont och problem med cystor och myom och eftersom mina föräldrar haft cancer ville jag minimera risken att få sjukdomen jag också. Jag vill ju leva ett långt liv och finnas till för mina barn så länge jag kan. Mia beskriver tiden efter operationen som väldigt tuff, den svåraste perioden i hennes liv.
– Jag hamnade i klimakteriet på bara ett par dagar, mådde jättedåligt och kände inte igen mig själv. Jag kunde se en matta som var svart, men alla andra sa att den var röd. Jag blev rasande och skrek, gick från 0 till 100 på en sekund, blev deprimerad och personlighetsförändrad. Det var extremt otäckt för min man och mina barn. Jag försökte hålla ihop mig själv, men Jesper fick ta allt, berättar Mia. Och som om det inte vore nog opererades Jesper samtidigt och kunde inte spela golf under en längre tid, han visste inte ens om han någonsin skulle kunna spela igen.
– Båda nyopererade, tillsammans med det faktum att Jesper inte fick spela golf på 3 år, gjorde att vi inte var ett bra stöd för varandra. Två starka människor som plötsligt föll samtidigt, det var den svåraste påfrestning vi gått igenom. Det var inte så att vi skulle gå ifrån varandra, aldrig någonsin. Men däremot var vi nog båda ganska trötta på oss själva.
– Jag är en envis och stark kvinna som ville komma tillbaka till mitt gamla jag på mitt eget sätt. Självklart hade äktenskapet vid den tidpunkten börjat bli lidande. Jag gick igenom en svår period och det var inte så lätt för Jesper. Men han stöttade mig så otroligt mycket och han förklarade för mig att han aldrig skulle ge upp mig. Han är min stora hjälte i livet.
Tack vare en livscoach och en terapeut hittade Mia och Jesper tillbaka till varandra, eller kanske rättare sagt, till
”sig själva”.
Idag mår Mia bra. Mycket tack vare att hon tog tag i allt på en gång.
– Men även om jag känner mig som 25 år i huvudet känner jag mig som en tant i kroppen. Jag har inte storlek small längre och jag har en hel del kallsvettningar och andra klimakteriesymptom.
Att Mia blivit så populär genom serien ”Parneviks” har mycket att göra med hennes varma personlighet. Hennes enorma engagemang för sina barn känns genom rutan och när jag nämner detta för Mia blir hon glad.
– Åh, jag blir alldeles rörd när du säger så… Jag älskar barn, men har aldrig tänkt på hur många jag skulle vilja ha. Hade Jesper fått bestämma skulle vi haft många fler.
– Jag är ingen bullmorsa precis. Men däremot är jag väldigt engagerad i deras skolgång och alla olika aktiviteter. Jag har fixat en massa stora roliga kalas under barnens uppväxt och vi har alltid huset fullt med barnens vänner, säger Mia som beskriver sig själv som en ganska sträng, men samtidigt rättvis mamma.
Svårast i mammarollen under barnens uppväxt tycker Mia varit att hon alltid känt sig otillräcklig.
– Men så känner nog de flesta föräldrar, att hur man än hjälper till och försöker tillgodose sina barns behov så finns man aldrig där så mycket som man önskar. Dessutom är det svårt att alltid vara konsekvent och ta de rätta besluten. Men jag tänker att vi föräldrar alla gör så gott vi kan efter de förutsättningar vi har.
Min högsta dröm och ett kvitto till mig som mamma är när jag märker att barnen känner sig bekräftade och sedda. Och för mig har det blivit viktigt att den lilla stund jag hänger med något av barnen vill jag att de ska gå hemifrån med en känsla av att han eller hon har blivit sedd. Det har varit lyxigt för mig att ha haft möjligheten att kunna välja att vara hemma så mycket med mina barn som jag har varit. Det är en förmån jag uppskattat enormt mycket.
Familjen Parnevik har haft ett tufft år. Tre av de fyra barnen har förlorat sina vänner i olika dödsolyckor.
– När sådant här drabbar barn är det bara för hemskt. Vi har haft ett riktigt tufft år. Det viktigaste för oss som familj har varit att ta hand om varandra och krama varandra ännu mer. Vi har pratat mycket det här året och det är skönt att vi alla ändå har ganska nära till våra känslor i familjen. När kriser och sorger drabbar människan så här stort och starkt blir plötsligt allt annat så oviktigt. Livet blir det viktigaste, varje sekund räknas. Vi strävar efter att hålla familjen tajt och alla lediga stunder försöker vi tillbringa tillsammans. Jesper är till exempel ute på turnering nu, men vi andra reser med honom.
Vad är det bästa med att bo i USA?
– Jomen, det bästa är självklart vädret och att det liksom är lättare att leva här än i Sverige. Här är det inte fult att tjäna pengar eller att ha det bra. Jag kan bli riktigt trött på att man, speciellt som kvinna i Sverige, kan vara så dum mot andra kvinnor. Det finns en missunnsamhet kvinnor emellan. Här i USA försöker vi bygga upp varandra och lägger inte så mycket fokus på att den tjänar si och den tjänar så. Just med den biten tycker jag vi kommit längre i USA, men överlag kommer jag alltid att älska Sverige mest. Även barnen älskar Sverige och jag tycker att vi får det bästa av två världar.
Du har blivit Mia med hela svenska folket, vad tror du det är med dig och din familj som gjort er så populära?
– Det är ju så konstigt och lite på låtsas, men jättekul att folk gillade programmet förstås. Jag tror folk känner igen sig i oss. Det spelar ingen roll om man bor i stor villa i Florida eller i en liten lägenhet i en by i Sverige, vår serie handlar om hur man är som människa och hur man tar sig an livet. Det är klart att det är trevligt att åka lyxbåt med kändisgäster och kunna skoja och leka i en pool, men i slutänden är det inte leksakerna som definierar en. Det är människan och mötena vi gör genom livet.
Hur ser en vanlig dag ut för dig om ni är hemma i huset?
– Jag går upp kvart i sju varje morgon. Jesper gör gröt till alla och jag tänder ljus, sedan väcker vi barnen och äter frukost tillsammans. När vi fått iväg barnen till skolan ser dagarna väldigt olika ut. Vissa dagar jobbar jag på mitt kontor som mäklarassistent, andra dagar träffar jag vänner eller gör något socialt. Numera brukar jag även blogga på vår nystartade familjeblogg.
Vad är kärnan i ert äktenskap?
– Jag tror det är humorn, att vi har så roligt tillsammans. Då menar jag inte de där extra lyx-grejerna vi har kul omkring utan att umgås i vardagen med härliga vänner och bara få skratta. Både Jesper och jag är nog rätt duktiga på att vända trist till kul. Jag har nog den biten i mig från barndomen, men Jesper har ju jobbat jättemycket med just detta inom golfen, att inte fokusera på när det går dåligt.
Men finns det något du stör dig på hos Jesper?
– Haha, ja Jesper och jag krisar absolut emellanåt och visst finns det sådant jag stör mig på … Främst på att han glömmer allt och tappar bort allt. Han är så fokuserad på sin sport och på det han gör att han glömmer allt annat. Och så ska det vara, att han fokuserar alltså, men minst tio gånger om dagen hjälper jag honom att leta efter något. Vi skrattar åt det, men jag kan bli totalt tokig av att han är så otroligt disträ.
Vem är bäst på att säga förlåt?
– Jag är bäst på det, utan tvekan! Jesper måste alltid tänka över och gå igenom vad som hänt rent logiskt. Jag resonerar snarare att ”det spelar väl ingen roll” och erkänner min del i bråken. Det kan ju handla om töntiga saker om vem som har rätt och liknande och sådant där är det ju inte ens värt att hålla på och strida om.
Vilka är dina bästa relationsråd:
– Lyssna på varandra lite mer och tänk inte på att du ska säga din egen sak hela tiden. Vad vill han, vilka behov har han?
– Försök alltid att göra vardagen lite roligare, var spontana med varandra. Skicka med små romantiska lappar i resväskan när din partner reser iväg till exempel.
– Se till den andres behov. Om Jesper älskar en viss maträtt eller om han vet att jag uppskattar kaffe på sängen, se då till att göra det. Då blir man ju ännu kärare. Jag fick ett så otroligt fint sms av min man igår. Efter att ha tittat på första programmet i andra säsongen av ”Parneviks” skrev han: ” Mia! Du är verkligen dig själv i TV. Jag är så stolt över dig för det!” Just nu var det den bästa komplimang han kunde ge mig eftersom han vet hur vidrigt jag tycker att det där är. Att vara snäll är viktigt, även efter 30 år.
– Fokusera inte på felen hos varandra, då blir de bara större.
Mia Parnevik
Ålder: 49
Familj: Maken Jesper, barnen Peg 21, Penny 20, Philippa 17 och Phoenix 16
Bor: Florida
Intressen: Min familj, allt som har med hus och hem att göra som till exempel inredning och matlagning. Och människomöten!
Yrke: Jag är företagare och driver flera företag, bland annat inom fastighetsbranschen.
Min bästa egenskap: Att jag är en god lyssnare
Min sämsta egenskap: Att jag är lite lat när det kommer till träning
Motto: ”Kill everybody with kindness”
Från Junia 2-2016
text Frida Funemyr • foto TV3/Linus Hallsenius och Frida Funemyr
