- Annons -

För att ge fler kvinnor som utsatts för sexuellt våld möjligheten att få hjälp kommer MAF (Mission Aviation Fellowship) i Kongo att öka flygningarna till Bukavu och Panzisjukhuset. Hjälpflyget MAF har funnits i Kongo sedan 1961 och bistått bland annat kyrkor samfund, vårdinrättningar och sjukhus.

David Nordlander CEO för MAF Sweden berättar att det känns som en naturlig utveckling att MAF nu ännu mer fokuserar på arbetet att hjälpa de utsatta kvinnorna i Kongo.
– För oss i exempelvis Sverige är fri sjukvård var mans rättighet. Förhållandet här är det direkt motsatta. Det är inte bara förnedringen och det man blivit utsatt för rent kroppsligt som är nästintill omöjligt att hantera. Det innebär också stora problem att överhuvudtaget komma till sjukhuset sittandes och skumpandes i en pickup i flera dagar. Till detta kommer också hotbilden, vad händer under denna resa, kommer jag bli utsatt för nya övergrepp och hur blir det med betalningen på sjukhuset?
– Istället för denna smått omöjliga ekvation vill vi i MAF Sverige öppna upp för en flygförbindelse mellan sjukhusen och flera små avlägsna platser i närområdet.
David tecknar en bild som börjar i liten skala med ett flyg som varje vecka hämtar upp kvinnor i behov av vård.
– Fördelarna med att färdas 25 mil i timmen är inte så svåra att räkna ut.

Panzisjukhuset som är beläget i landets östra del grundades 1999 av den prisbelönte gynekologen Denis Mukwege med stöd från PMU, Läkarmissionen och Sida i syfte att bedriva kvalificerad mödrahälsovård. I närheten av Panzi finns också sjukhuset i Lemera och i Pinga.
Panzisjukhuset drivs av den kongolesiska pingströrelsen CEPAC. Varje morgon ber personalen tillsammans, och Mukwege har flera gånger uppgett sin tro på Jesus som en av drivkrafterna för sitt arbete. Mukwege tog vid tretton års ålder beslutet att följa i sin fars fotspår och bli kristen. Vid sidan av sitt arbete som läkare tjänstgör han som pastor i en pingstförsamling i Bukavu. Sommaren 2015 var han inbjuden som talare på den svenska pingströrelsens konferens Nyhemsveckan, och sa då:
”Från den här platsen har det stigit upp böner för mitt älskade land och ikväll är det ett privilegium för mig att få stå här som en frukt av era böner. Min församling tillhör den kongolesiska Pingströrelsen Cepac, som har ungefär en miljon medlemmar, och den är en frukt av era böner. Panzisjukhuset är en frukt av era böner.”

Mukwege har även uppgett styrkan hos de kvinnor han vårdar som något som motiverar
honom. “När jag ser kvinnorna som kommer till sjukhuset och hur de trots sitt lidande kan fortsätta älska, hur de kan finnas ovanför hatet och hämnden, då känner jag mig liten. Min drivkraft är deras styrka.”

I början av 2000-talet kom den första patienten som hade utsatts för sexuellt våld. Inte kunde man då ana att det man såg var början på vad som bäst beskrivs som en epidemi. Projektet Survivors of sexual violence (SSV) vårdade under åren 2004-2014 över 32 000 patienter, den yngsta flickan var bara några månader gammal.

På Panzisjukhuset jobbar man efter en holistisk modell där operationer av svårt sargade underliv bara är en del av den hjälp kvinnorna får. Efter en våldtäkt är det lika viktigt att stärka kvinnans självkänsla som att reparera hennes kropp, och redan vid inskrivning träffar kvinnorna en socialassistent som kopplas in på deras fall. På sjukhusområdet finns även psykologer som kvinnorna kan träffa regelbundet. Efter behandling får kvinnorna enkel yrkesutbildning för att ges möjlighet till framtida försörjning eftersom många inte kan återvända hem på grund av skammen och stigmatiseringen kring sexuellt våld.

Denis Mukwege har vigt sitt liv åt att ge röst åt Kongos utsatta kvinnor och barn.

Denis Mukwege är en kongolesisk kirurg, gynekolog och människorättsaktivist som kämpar för kvinnors rättigheter i Kongo. Tillsammans med sin personal har han opererat och hjälpt över 50 000 patienter, vilket har gjort honom till världsledande expert när det gäller att operera gynekologiska skador orsakade av sexuellt våld.
Denis Mukwege har vigt sitt liv åt att ge röst åt Kongos utsatta kvinnor och barn. Han är idag internationellt erkänd och han har talat inför FN:s generalförsamling, i Sveriges riksdag och mött ett flertal regerings- och statschefer i Europa för att väcka medvetenhet och uppmana till agerande kring den våldsamma konflikten i Kongo.

Nedan följer Denis Mukweges priser och utmärkelser han fått genom åren:
2008 – FN:s pris för mänskliga rättigheter.
2009 – Olof Palme-priset.
2011 – Kung Baudouin International Development Prize.
2011 – Clintons Global Citizens Award.
2013 – Right Livelihood Award.
2013 – Foundation Chirac Prize.
2014 – Sacharovpriset
2018 – Nobels fredspris

text David Nordlander • foto MAF

- Annons -

Tidigare artikel”Sången och musiken har format min tro på Gud”
Nästa artikelModerskärlek i en sovjetruin