Den karismatiske evangelisten Erik Gunnar Eriksson hade en tydlig vision: Att genom förändring av barns tillvaro på sikt lyckas ändra en hel nation.
Visionen har varit Hoppets Stjärnas ledord i snart 50 år. Och den har varit lyckosam.
– Vi har hjälpt hundratusentals barn. Det är värt att fira, säger Ulrika Kallin Eriksson, verksamhetschef för Hoppets Stjärna Sverige.
Nästa år har Hoppets Stjärna funnits i 50 år. Det kommer inte att gå obemärkt förbi; redan i år planeras det för aktiviteter som ska pågå under hela 2019 och 2020.
– Det blir såklart många möten. Vi satsar på att träffa alla våra givare, kanske genom en turné genom Sverige. En av våra styrkor är att vi skapat så många nära relationer under dessa år. Många av våra äldre givare har ju varit med sedan starten, säger Lennart Eriksson.
Han är idag missionsledare för Tältmissionen, Hoppets Stjärnas moderorganisation, och son till framlidne Erik Gunnar Eriksson, Hoppets Stjärnas grundare. Lennart som varit med sedan tidiga barnaår, bidrog även till att Tältmissionen bildade Hoppets Stjärna som egen organisation.
Hoppets Stjärna är alltså en genuint svensk organisation som hjälpt tusentals och åter tusentals barn. I dag finns de i Argentina, Brasilien, Trinidad, Haiti, Ghana, Kenya, Lettland, Rumänien, Moldavien, Ryssland, Vitryssland och Filippinerna.
Men det började anspråkslöst som ett litet frö i Brasilien 1970 då Erik Gunnar Eriksson startade barnhemmet Hoppets Stjärna i staden Montes Claros.
Några år efter barnhemmets öppnande flyttades all verksamhet till den lilla byn Kärrsjö i Ångermanland, till Erik Gunnars barndomsgård. Hoppets Stjärnas huvudkontor ligger fortfarande där.
– Pappa var övertygad om att den rätta metoden var att skapa starka samarbeten med lokala personer, de som känner folket och landet bäst. Det här var en kontroversiell åsikt på den tiden eftersom den gick stick i stäv med hur missionsarbetet traditionellt sett ut, säger Ulrika Kallin Eriksson, verksamhetschef för Hoppets Stjärna Sverige och Erik Gunnars yngsta barn.
Han fick slåss för sin idé och vägen var ibland krokig. Men han var övertygad om att den var rätt.
– Pappa var en sådan som alla hade en åsikt om, säger Lennart. Det har inte varit medvind hela tiden. Men vi har lärt oss av misstagen.
I dag är flera tusen personer anställda inom Hoppet Stjärna runt om i världen. Bara i Brasilien arbetar 540 lärare på de skolor som organisationen driver.
– Vi pratar om Star of Hope Family. För det är verkligen som en stor familj, säger Ulrika Kallin Eriksson.
Den kristna tron ligger som grund i allt arbete och Hoppets Stjärna har starka och nära samarbeten med församlingar i alla projektländer.
För systrarna Maria och Ulrika, den sistnämnda bor och arbetar för Hoppets Stjärna i USA sedan många år, var det aldrig uttalat att de skulle fortsätta i Erik Gunnars fotspår.
– Jag tror att det fanns inom oss fast vi inte visste om det. När pappa dog var det en självklarhet att vi skulle ta vid. Det hade nog processats inom oss ett tag, säger Ulrika.
Hjälparbetet innefattar både katastrofhjälp och långsiktiga projekt. I det långsiktiga arbetet handlar det om att förändra lagar och policys, skapa opinion, kunskap och lokalt engagemang. Ett gott exempel är arbetet i Rumänien. Det startade redan i slutet på 80-talet när Hoppets Stjärna gjorde insatser för institutionaliserade barn. Sedan dess har organisationen varit en viktig röst i arbetet att förändra attityder och kunskap om funktionshinder.
De senaste åren har de jobbat hårt för att få det rumänska samhället att inkludera sin romska befolkning. De har dessutom startat ett antal resurscenter för romska barn, en målgrupp som få brytt sig om.
– Många romska barn går ut skolan med högsta betyg i dag, säger Lennart.
Insatserna i Rumänien har blivit uppmärksammade i hela Europa och har dessutom öppnat ögonen på den rumänska regeringen.
I Hoppets Stjärnas arbete står barnen så gott som alltid i fokus. Och utbildning är ett nyckelord.
– Vi är övertygade om att det är där det börjar. Där går det att göra förändring, det är mycket svårare när en människa är vuxen, säger Lennart.
Arbetet handlar också om akuta och snabba insatser vid stora katastrofer. Arbetet på Haiti är ett bra exempel.
– Vi har fantastiska team som vi har nära kontakt med och som snabbt kan mobilisera sig när någonting händer. Vår styrka är de relationer vi har med våra lokala personer, det är ett kvitto på att pappa tänkte rätt, säger Lennart Eriksson.
text Elin Holmberg
foto Dennis Thern och Hoppets Stjärna
