När Isabella träffade Sebastian tog hennes liv en oanad vändning. Flera års intensiv kamp mellan ljus och mörker väntade, och deras relation pressades till bristningsgränsen. Men Isabella Stakset stod troget vid sin mans sida och till sist segrade ljuset. Nu berättar hon hela historien i en nyutkommen bok.
Isabella Stakset har under sina 38 år fått utstå många tuffa törnar. Men av detta märks inte det minsta när vi möts i Stenladan vid Sigtuna slott. De negativa erfarenheterna har inte knäckt, utan tvärtom stärkt henne. Hennes vänliga leende och varma blick utstrålar harmoni, trygghet, omsorg och ett sunt självförtroende. Hon är dessutom lättad över att hon redan fått en så positiv respons på den nyutkomna bok om sitt liv som hon jobbat med i två år.
Boken tar sin början julen 1994, då den elvaåriga Isabellas tillvaro vändes upp och ner. Hennes barndomsidyll krossades brutalt och den sorglösa och glada flickan utlämnades till en krass och skoningslös verklighet. Utan minsta förklaring lämnade Isabellas älskade pappa familjen, han som var hennes idol och hjälte. Hon hade varit pappas flicka och känt sig så älskad när han kallade henne ”min lilla snurpa”…
– Det kom som en fullständig chock för mig, min mamma och min äldre syster. För mig blev följden att jag gjorde revolt och den lilla gulliga Isabella fanns inte mer. Nu började jag umgås med andra vilsna tjejer som liksom jag levde med en skadad självkänsla, förklarar hon.
Till hennes mammas sorg började Isabella hänga med sina kompisar på stan tills sista bussen till förorten avgick efter midnatt. Alkohol och cigaretter kom in i bilden och snart hade hon också rökt sin första joint. Det ena gav det andra; slagsmål, rån, stölder i affärer.
– Vi togs av polisen och åklagaren yrkade på fängelse för mig, men jag slapp undan med en villkorlig dom. Efter den varningen slutade jag med brott, men fortsatte med ett hektiskt uteliv och festande på nattklubbar. På dagarna jobbade jag så mycket jag hann för att få ihop pengar.
Som 20-åring hamnade Isabella i en destruktiv relation, präglad av kontroll och psykisk terror. Först efter sex år fick Isabella det stöd hon behövde för att bryta den manipulativa hjärntvättens makt. Med skador i själen och ett stukat självförtroende gick Isabella vidare i livet. Därefter följde några år då en stor del av hennes lediga tid gick åt till att ta igen de förlorade åren genom att åter ägna sig åt ett hektiskt uteliv. Visst hade hon mycket roligt tillsammans med sina väninnor, men mitt i festyran började hon känna en tilltagande tomhet.
Då väntade runt hörnet en överraskning som skulle ändra inriktningen för hela hennes liv, även om vägen dit var minst sagt svårforcerad.
– Jag har alltid gillat hip-hop, musiken och kulturen som hörde ihop med den. I de kretsarna blev jag bekant med Sebbe och det dröjde inte så länge förrän vi var oskiljaktiga. För mig var han inte den hårda, tuffa, kriminella polishataren och artisten Sebbe Staxx, utan den generöse och omtänksamme Sebastian Stakset, och det var den personen jag blev förälskad i, förklarar Isabella.
Det var verkligen inte lätt att vara flickvän till den kriminelle artisten som ständigt bevakades av spanare. Men ännu värre var det gränslösa missbruket som gjorde Sebastian till en hård och förvrängd karikatyr av sitt verkliga jag. Då var han den hänsynslöse pundaren som överträdde alla gränser och var ett hot mot alla, inte minst sig själv.
En ljusning kom när Sebastians kompis Chito blev frälst i ett av de värsta fängelserna i Sydamerika och lyckades övertyga Sebbe att ge Jesus en chans.
– Via Chito fick Sebastian kontakt med en spansk församling som började ha samlingar i vårt hem varje vecka. Jag höll mig undan i början, för jag var rädd för att det var en sekt, men tredje veckan var det var så kallt ute så jag stannade hemma.
Isabella konstaterar att hon visserligen trodde på Gud, men att hon inte kände honom på riktigt. Men det dröjde inte så länge förrän Isabella tog emot Jesus och hennes liv blev förvandlat. Sebastian däremot fortsatte sitt dubbelliv och varvade bibelstudier och böner med missbruk och ett allt mer destruktivt liv. De ständiga återfallen hotade att rasera deras äktenskap.
– Under flera år var vårt hem som en stridszon mellan mörker och ljus. Jag hade överlåtit mitt liv till Jesus och fått en stabilitet i tron, medan Sebbe levde i en ständig dragkamp med mörkret.
Till slut blev det för mycket för Isabella och hon sa till Gud: ”Nu orkar jag inte mer”. Då upplevde hon Guds röst i sitt inre: ”Det här är den man som jag har valt åt dig. Du ska älska honom som jag gör och det kommer att bli bra.”
– De orden räckte för mig, för hur skulle jag kunna säga emot Gud? Det fanns inget mer jag kunde göra så jag tog ett steg tillbaka och lät Gud ta över. Det gav mig kraft att stå ut med alla Sebbes återfall och psykoser, säger hon.
Det är smärtsamt att läsa i Isabellas bok om alla faser i det utdragna krig som pågick om hennes älskades själ. Det verkade som om varje steg framåt följdes av två steg bakåt. Kulmen kom då Sebastian kom hem helt under isen. Tjockt gult var rann från hans ögon och demonerna inom honom förklarade att han skulle dö.
Isabella fick in honom i en taxi hem till en av de pastorer som ställt upp för dem i vått och torrt och som alltid fanns där som stöd, trots alla återfall och besvikelser. Tack vare pastor Hernans ihärdiga förbön befriades Sebastian under stor dramatik från de demoner som hade plågat honom under så många år. Efter ytterligare bön tillsammans med Isabella fick Sebastian klart för sig att han måste lämna allt som hörde till det gamla livet bakom sig.
– Först blev jag lite fundersam över hur vi skulle kunna försörja oss på bara min lön, men Sebastian konstaterade lugnt att Gud skulle lösa det. I vårt gemensamma bönerum bestämde vi oss då för att följa Guds plan oavsett vad det skulle kosta. Äntligen var det hårda kriget över och alla kunde se i Sebbes ögon att något hade hänt. Det slog ner som en bomb i de svenska medierna. För oss var det en helt ny frihet.
![](https://www.junia.se/wp-content/uploads/2021/09/Isabella-Stakset2.jpg)
Det har nu snart gått fem år sedan genombrottet kom och efter det slutade Sebastian med alla droger, inklusive alkohol och cigaretter. Hans och Isabellas kärlek till varandra, till Gud och till andra människor har bara växt sedan dess. Guds nåd, tillsammans med pastorernas enorma omsorg och stöd i stort och smått, kombinerat med Isabellas uthållighet och tro, har inneburit att många som hon och Sebastian kommit i kontakt med har blivit frälsta, befriade och förvandlade.
Som en extra välsignelsebonus från Herren föddes deras efterlängtade dotter efter fem missfall, som hade orsakat mycket sorg och förtvivlan. Nu fokuserar de på Barmhärtighetens hus, där utsatta och misshandlade kvinnor får hjälp till upprättelse. Framför sig ser de möjligheten att starta ett center i Stockholmstrakten och en Second Hand-affär för att delvis finansiera arbetet.
– Vi vill kunna hjälpa utsatta hela vägen till ett nytt liv, med arbetsträning och annat som ingår när man ska komma in i samhället.
Något som Isabella lärt sig under alla turbulenta år är att be. Tillsammans med undervisning och lovsång har bönen varit hennes livlina och hon har verkligen fått uppleva vilken makt det ligger i bönen.
– Tänk, vilken förändring det skulle bli i Sverige om alla som tror på Jesus vågade vara lite mer frimodiga och gå utanför sin egen komfortzon. Det finns så många därute som väntar på att få höra ett ord av tröst och hopp, där ingen utväg verkar finnas, hälsar Isabella när vi skiljs åt på parkeringsplatsen.
Isabella Stakset
Född: 1983
Bor: Märsta
Familj: gift med Sebastian, dottern Aliyanna och bonusbarnen Sadie och Kingston
Beskriver sig själv som: en glad tjej
Aktuell med: boken Genom krig och fred (Sjöbergs förlag)
Jobbar: i organisationen Heart of Evangelism
Brinner för: att hjälpa andra människor
text • foto Börje Norlén