När vi är på besök hemma hos Marie-Louise Nilsson i Habo visar hon upp sitt syrum där hon låter kreativiteten flöda och där hon syr babynest och babykläder. All förtjänst går till projekt som hjälper unga flickor i Kongo att komma bort från prostitution.
Marie-Louise Nilsson har alltid sett och haft hjärta för människor som på ett eller annat sätt lever i utanförskap.
− En av mina systrar frågade en gång om jag aldrig umgicks med “normala människor”. Jag äger ingen måttstock som mäter sådant så den frågan blev svår för mig att besvara, säger Marie-Louise när vi ses en av årets allra första riktigt varma sommardagar.
Hon berättar att för henne har det alltid känts naturligt att hjälpa andra människor och visar omsorg om andra är något hon gör dagligen.
− Jag skäms inte för att bjuda hem en EU-migrant på mat och dusch. Inte heller att ta med henne på café och sitta och prata så gott det nu går utifrån språkförbistringen.
Marie-Louise, som nu är pensionerad barnmorska, har skjutsat flertalet gravida invandrarkvinnor till sjukhuset och stöttat dessa kvinnor under förlossningar. Just nu engagerar hon sig i ett integrationsarbete som hennes hemkommun Habo bedriver för nyanlända.
− Det är en enkel språkundervisning ett par förmiddagar i veckan. Då mynnar det ofta ut i att man får bistå med annat praktiskt som är knepigt i det svenska samhället. Att vid behov sitta barnvakt kan vara ett sådant konkret exempel.
Hon stöttar även Barnsamaritens projekt ”Save a girl” genom att sy och sälja babynest och babykläder. All förtjänst går till det projektet som hjälper unga flickor i Kongo att komma bort från prostitution i sunkiga bordeller.
− Jag använder mig av en Facebook-sida, “Malos Babynest”, för att nå ut och i snitt har jag kunnat få in nästan 20 000 kronor om året som oavkortat går till att hjälpa dessa unga flickor, berättar hon.
Marie-Louise menar att ordet omsorg är ett brett begrepp.
− Det börjar oftast med emotionell omsorg som orienterar sig i en annan människas situation och behov. Och därifrån mynnar det ut i praktisk handling. Det börjar helt enkelt med: “Stanna upp och se människan, din medmänniska”.
Vad betyder det för dig att hjälpa andra?
− Jag tror att det är ett behov som är nedlagt hos oss alla. Det känns naturligt och meningsfullt. Man blir naturligt glad av det. Jag får så mycket glädje och kärlek tillbaka.
Varför känns detta med att visa omsorg så självklart för dig?
− Jag har en bakgrund i Afrika där mina föräldrar arbetat som missionärer och där jag är född och bodde under åtta år av min barndom. Det utanförskap och den kulturkrock jag upplevde då jag kom till Sverige har nog bidragit till att jag lättare ser och känner med andra människor i liknande situationer. Så är jag ju också präglad av min mammas engagemang i hennes uppgift i Afrika.
Har du någon förebild?
− Först och främst Jesus Kristus själv. Han såg de mest behövande, de fattiga, utstötta och dem som var längst ner på samhällsstegen.
– Sedan Moder Teresa som mötte varje människa med så stor respekt. Hon såg Gud i varje liten människa som hon mötte och hjälpte. Kanske utifrån “Vadhelst ni gjort mot en av dessa mina minsta, det har ni gjort mot mig”.
Vad har du för tips till andra som vill hjälpa precis som du?
− Ha inte så bråttom att du missar att “se människan”. Börja “gräva i den leråker som du står i”. Där kan skatten ligga gömd. Börja i det lilla, i din vardag. Överallt finns behov av medmänsklighet. Vänliga ord av uppmuntran, beröring och varma blickar. Låt det bli ett naturligt flöde, även om det kan behövas lite träning först.
Man brukar prata om ”kyrkotanter”, är det något du kan identifiera dig med?
− Ja, dessa välsignade kyrkotanter, haha! Kanske har jag nu blivit en sådan själv vid 72 års ålder, men visst hade jag svårt att identifiera mig som sådan i början. Jag är med och arrangerar mötesplats för “tanter” som stickar, virkar och syr för hjälpsändningar till de fattigaste i Rumänien. Vi träffas varannan vecka i kyrkan. En mötesplats för gemenskap och samtidigt engagemang för människor i stort behov.
Hur kommer ditt engagemang för andra att se ut i sommar?
− Jag har inte planerat så mycket ännu. Men jag blev tillfrågad av Barnsamariten om jag kan tänka mig att stå ett par dagar med mina babynest och barnkläder vid deras bord i Stråkenhallen under Nyhemskonferensen i sommar. All förtjänst av försäljning skickas då till projektet “Save a girl”. Så nu får jag se till att fylla på lagret.
text • foto Frida Funemyr (3-2022)
