Dagny Carlsson – Sveriges, ja kanske världens, äldsta bloggare öppnar kvickt dörren till sin lägenhet på fjärde våningen i Solna. Jag säger något om att det är roligt att träffas, men hon ger inget gensvar. Jag säger det då med artig men något högre stämma.
– Jag hör lite dåligt, men du behöver inte skrika, utbrister hon då och plockar upp en hög med post från golvet. Jag frågar om det är beundrarbrev, och hon förklarar att hon ju fyller 106 år om endast någon dag. Det är svårt att förstå hennes höga ålder då hon rör sig smidigt mellan rummen innan vi slår oss ner i hennes soffa.
– Som barn var jag nog ganska vild, berättar Dagny och beskriver hur det på den tiden inte fanns några tekniska hjälpmedel i samhället.
– Man körde häst och vagn och de första tekniska prylarna jag kom i kontakt med var dammsugaren och kylskåpet.
Dagny beskriver sin barndom som ”inte överdrivet kärleksfull” och hon hamnade i ett äktenskap där hennes make var allt annat än snäll mot henne.
– Jag var 30 år när vi gifte oss och han drack för mycket. Ibland när han blev arg stängde han in mig i garderoben. Han ville inte skiljas, men vid ett tillfälle hade jag skrapat ihop pengar och rymde från honom.
1949 träffade Dagny istället sin Harry som var ”en idealisk äkta man”.
– Vi tyckte vi var för gamla för att få barn, men levde ett lyckligt liv tillsammans. Sorgen var total den dag Harry dog. Jag blev så fruktansvärt ledsen och där och då hade jag valet att själv dö eller fortsätta leva. Jag dog inte av sorgen och blev alltså tvungen att fortsätta leva. Det var då jag började intressera mig för teknik, förklarar Dagny som var 99 år när hon gick sin första datakurs.
– Läraren var först inte så glad när hon hörde att hon skulle få en så gammal elev. Men jag förklarade för henne att man måste hänga med i utvecklingen, annars kan man ju inte prata med folk. Lärarinnan blev senare min bästis.
Till en början skrev jag mest för min egen skull. Inte hade jag en tanke på att jag skulle få flera miljoner följare.
I början av kursen fick alla elever frågan vad man egentligen ville få ut av kursen. Dagny svarade då att hon ville börja blogga.
– Till en början skrev jag mest för min egen skull. Inte hade jag en tanke på att jag skulle få flera miljoner följare, utbrister Dagny och berättar att idag läser människor över hela världen hennes inlägg. Det är allt större andel äldre som använder datorer och internet för varje år som går enligt SOM-institutet som undersöker det här. Utvecklingen går snabbast i pensionärsgruppen, men det är fortfarande så att färre än hälften av de som är i åldern 65 till 85 år använder internet flera gånger i veckan. Folk verkar tro att gamla inte har en gnutta förstånd i huvudet och inte har förmågan att lära sig på äldre dar. Men jag tycker det är spännande med ny teknik. Det tar bara lite längre tid att lära sig för oss äldre, men tid är väl just det vi har, menar Dagny som förra året debuterade som författare till boken ”Livet enligt Dagny. I huvudet på en 105-åring”
Dagny kan känna sig ensam och längtar efter sin Harry emellanåt. Men på nätet lever hon ett socialt liv och kommentarerna öser in dagligen. Hon har följare och fans i Japan till exempel och kommunicerar då på engelska.
– Jag har aldrig mött något näthat, endast välvilja. Kanske har man mer respekt för oss äldre. Men jag skriver ju inte heller om ämnen som upprör utan om allt möjligt mellan himmel och jord. Jag tror Harry hade varit stolt över mig, menar Dagny.
Vad har du mer för tekniska prylar?
– Åh, det är lite kul med min kaffebryggare. Vet du att den är 67 år gammal och det är den pryl som har hängt med mig längst, tror jag. Den har jag använt varje morgon sedan år 1951.
Många är rädda för att lära sig ny teknik, vad säger du om det?
– De äldre är rädda för att misslyckas, de tror sig inte kunna eller har dåligt självförtroende. Men sedan är det också dyrt för oss pensionärer att köpa en dator eller andra tekniska prylar.
Så man blir aldrig för gammal för att lära sig nytt?
– Jag kan bli arg över hur äldre människor nonchaleras och hur de tappar tron på sig själva. Man är aldrig för gammal om man bara vill och får ha hälsan. Och för den som vill börja blogga är det bara att köra hårt. Man är lite fumligare i fingrarna och det tar lite längre tid att fatta allt det tekniska, men du klarar det. Någon framtid kan man ju inte räkna med när man blivit så här gammal, men man ska passa på att göra det man vill. Det är inte gamlas fel att folk gett dem dåligt självförtroende, man måste bara morska upp sig. Ingen väntar sig att en 105-åring ska prestera någonting, allra minst något så modernt som en blogg. Men vi kan vi också.
Man är lite fumligare i fingrarna och det tar lite längre tid att fatta allt det tekniska, men du klarar det.
Du säger att det inte var bättre förr, vad främst skulle du säga är bättre idag?
– Tekniken tar ju bort de tyngsta och värsta sysslorna för människan. Jag är tacksam för all ny teknik. Det är ju så bekvämt. Tänk vad jobbigt att elda i en brasa i stället för att ha sin spis. Eller att dammsuga istället för att gå runt med borste och skyffel så att allt damm bara far runt. Jag är positiv till den tekniska utvecklingen. Det får bara inte gå så långt att vi rationaliserar bort människan. Vi måste ju ordna så det finns sysselsättningar för alla våra unga. Annars kan jag faktiskt tycka att robotar är trevliga. De kan ju till och med vara trevligare än vissa människor inom hemtjänsten som har så bråttom jämt att de inte hinner komma in till mig innan de ska gå igen.
text • foto Frida Funemyr
