Ann Westermark
är skribent, författare, bildterapeut och skrivarkursledare

Ibland kan tankarna snurra och man har svårt att komma vidare i sina grubblerier. Då kan det hjälpa att prata med en psykolog eller en god vän. Men även att skriva kan ge svar och öka självinsikten. 
Att med hjälp av penna och papper få ner det som finns i ens inre kan lindra både fysisk och psykisk smärta. Och du behöver inte vara bra på att formulera dig eller ha erfarenhet av skrivande. Det viktiga är att regelbundet ta sig tid att fånga sina tankar och känslor i skrift. Ann Westermark är skribent, författare, bildterapeut och skrivarkursledare. Hennes specialitet är just hälsofrämjande skrivande. 

På vilket sätt kan skrivande göra att man mår bättre?
– När man skriver och berättar för sig själv om det man har på hjärtat, blir man ofta mindre instängd i sin känsla och upplevelse. Så snart berättelsen har landat på pappret eller skärmen finns den i fysisk form. Du blir själv mottagare av den, i en ny form jämfört med den som snurrade runt i huvudet, berättar Ann.
– Vi vet idag att skrivandet kan förbättra immunförsvaret och minska kroppens stressnivåer, så att vi inte behöver uppsöka vårdcentralen i lika hög omfattning som annars.
– Forskning från USA visar även att skrivandet kan minska ångest och leda till färre symptom på depression i samband med utmattningssyndrom, förbättra hälsan vid tarm-, bröst- och prostatacancer, förbättra sårläkningsförmågan och mycket annat. För att skrivandet ska ge hälsoeffekter behöver vi skriva om väsentliga händelser och skeenden i livet som berör oss känslomässigt så att en bearbetning kommer till stånd, säger Ann.

När kan det hjälpa att skriva?
– Varje gång vi har något på hjärtat, som vi behöver få uttrycka, ifrågasätta, förstå, minnas, bearbeta, sörja eller kanske försonas med. När vi sätter pennan mot pappret sker något med våra tankar och känslor; de kommer ut och formas till fast form i prydligt uppställda bokstäver som skapar mening och sammanhang
för oss.
– Vi som skriver kan läsa och reflektera över det skrivna; stämmer detta, eller ska jag ändra på något, vilka känslor väcks hos mig? Ibland kan vi förundras, säger Ann.

Hur kan man börja skriva om man är ovan?
– Mitt tips är att göra det enkelt, och att vara riktigt snäll mot sig själv. Det enkla kan vara att ställa en fråga, och besvara den intuitivt i skrift, utan att tänka så mycket, tipsar Ann.
– Du kan också föreställa dig att du berättar för någon som betyder mycket för dig, men du skickar inte brevet. Låt pennan eller tangenter gå, släpp kontrollen och se var du hamnar. Tillåt dig att få skriva, utan att vara rädd för att göra ”fel”. När du sedan läser vad du har skrivit, gör det med massor av kärlek. Undersök det skrivna med en uppskattande nyfikenhet bortom ”rätt och fel”, säger Ann.
– Ju bättre du är på att vara nyfiket uppskattande och kärleksfull mot dig själv i det du har skrivit, desto enklare och mer lustfyllt blir det att skriva nästa gång igen. I den här formen av terapeutiskt skrivande är du både ”sändare” och ”mottagare”, vilket främjar en psykologisk bearbetning. Den som går i psykoterapi eller samtal, kan ta med texten dit om terapeuten tycker att det är en bra idé.

Skriver du själv regelbundet, och vilka positiva effekter upplever du?
– Jag skriver själv på detta sätt, och har gjort det under hela livet. Jag startade när jag var sju år, då mina föräldrar tvingades sälja min hundvalp på grund av allergi.
– Som barn och tonåring skrev jag dikter, i ett försök att förstå vuxenvärlden. Och i en livskris för trettio år sedan var det skrivandet som var den viktigaste räddningsplankan. Jag skriver för att få uttrycka mig fritt, få syn på – och chans att bearbeta – och komma vidare, säger Ann.

Utveckla ditt skrivande
Vill du skriva dig till ökad självinsikt med hjälp av ett lekfullt, strukturerat terapeutiskt skrivande från hjärtat? För att hjälpa andra att komma igång med hälsofrämjande skrivande har Ann Westermark gett ut boken Skrivhjärtat. Boken är en skrivbok för ett års samlade insikter. Skrivhjärtat har sin upprinnelse i Författarkortleken® och kräver tillgång till denna.
Efter tolv månaders skrivande, enligt de sju stegen, har du femtiotvå personliga insikter samlade i Skrivhjärtat. Och vill du inte sluta skriva då, är du välkommen att skriva så länge ditt hjärta vill berätta.
De sju stegen är Famnen, Fantasin, Frågorna, Fördjupningen, Förankringen, Förflyttningen och Förvandlingen.
Metoden är ensam i sitt slag och passar dig som redan har Författarkortleken, eller vill börja arbeta med den. I korthet skriver du fantasifulla texter, och knyter sedan dessa till ditt eget liv på ett undersökande och skapande vis. Svaren finns förvånansvärt ofta inom oss. Det vi behöver är verktyg att varsamt locka fram dem. I Skrivhjärtat har du en mjuk form av skrivterapi, i vilken du speglar dig i dina egna berättelser med hjälp av goda, kärleksfulla speglar.
Tänk på att Skrivhjärtat innebär ett arbete, och passar dig som vill lägga tid (1–1,5 timmar per arbetspass) på att utforska vad dina 3-minutersberättelser har att berätta om dig.

text Kathlin Levin • foto Ulrika Holm