Enligt programledaren och civilekonomen Magdalena Kowalczyk är det många som känner sig ensamma i sin ekonomiska krissituation. Många dövar ensamheten med konsumtion och därefter följer en ohållbar situation. Här ger hon sina tips för privatekonomi. Hur ska vi till exempel prata med våra barn om pengars värde och hur ska man tänka kring sin pension?
Magdalena Kowalczyk, utbildad civilekonom, är uppe i åtta år som programledare för det populära tv-programmet Lyxfällan där hon hjälper människor ur deras ekonomiska krissituationer. Hon säger i ett samtal att dessa år har gett henne både en stor dos ödmjukhet och perspektiv på sin egen vardag.
– Det har också gett mig så många fina möten och glädje i att se en gnista tändas hos människor som hade gett upp. Vi får alla verkligen olika förutsättningar i livet, det är något som alla de här mötena fått mig att inse.
MAGDALENA SÄGER ATT det är många ute i vårt land som känner ett stort mått av ensamhet, dels för att det känns så stigmatiserat att prata om sin ekonomi och dels för att man försöker döva ensamheten genom konsumtion.
– Jag skulle önska fler en större känsla av samhörighet, tror att det skulle lösa och förebygga många problem.
MÅNGA HAR INTE heller den kunskap som krävs för att veta hur man ska förhålla sig till lån och krediter, spara sina pengar på bästa sätt eller vilka investeringar som är bra för framtiden. Magdalena frågar sig varför man inte pratar mer om de här frågorna i skolan.
– Varför man inte har det som ett ämne i grundskolan har jag ingen aning om. Jag har länge debatterat den frågan med politiker utan att få till någon vettig förändring. Men jag vet helt säkert att många där ute känner att de inte får tillräcklig grundläggande ekonomisk utbildning i skolan. Då blir det en fråga om vem som har föräldrar som kan och vill ge det och det tycker jag är orättvist.
– Föräldrar oroar sig för hur deras barn ska klara sin ekonomi när de växer upp. Samtidigt blir allt fler unga skuldsatta. Mycket av det som rör vår privatekonomi har förändrats de senaste 10-15 åren. Numera sköts det mesta digitalt. Rena kontanter är sällsynta och för dem som växer upp kan det här bli ett problem. Du kan köpa prylar, låna pengar och skaffa abonnemang med några knapptryckningar på telefonen. Pengar är i dag bara några siffror på en display.
– Föräldrarna vet heller inte hur de ska lära sina barn om pengar och pengars värde. De tycker inte att de har tillräcklig kunskap om ekonomi för att förklara att man måste prioritera vad man lägger pengar på. Samtidigt med pengars fysiska försvinnande och osäkerhet kring ekonomin bland föräldrar ökar konsumtionslånen bland unga. Kronofogdens statistik visar nu att ansökningar om skuldsanering i åldersgruppen 18 till 30 år har ökat stadigt.
ENLIGT MAGDALENA ÄR behovet av kunskap om pengar och ekonomi stort. Om vuxna inte alltid klarar att hålla koll på sina pengar, hur ska då barn och ungdomar kunna det? Avsaknaden av fysiska kontanter är ett av flera problem. Barn är av naturen inga teoretiker och digitala pengar blir bara ett abstrakt begrepp när de inte går att se och ta på.
– Barn och unga har heller inte ett färdigutvecklat konsekvenstänk. De köper gärna godis eller spel för hela månadspengen och inser inte alltid att de då blir panka sedan. Att nya pengar inte fylls på automatiskt på kontot eller kortet är upp till oss vuxna att förklara för dem så att de förstår. Vi måste göra det naturligt att prata om pengar och ekonomi i vardagen, säger hon.
DET FINNS DE som haft flera miljoner i skuld förutom sina bolån, och något som Magdalena tycker är viktigt är att försöka spara ihop till en buffert så tidigt som möjligt i livet.
– Det är viktigt därför att livet händer. Man kan bli sjuk eller skadad, eller så dör både datorn och kylskåpet samtidigt och man behöver köpa nytt. Då ska man kunna reda sig själv och aldrig behöva gå med mössan i hand till någon annan för att låna pengar. En buffert är världens bästa orosförsäkring, säger Magdalena.
PÅ FRÅGAN OM man bör amortera eller spara menar Magdalena att det beror helt på din kunskap och din riskbenägenhet.
– Att amortera på en tillgång som en bostad ÄR en form av sparande, men tror du att du kan få bättre avkastning genom att spara pengarna i någon annan tillgångsform så är det förstås det du ska göra.
Hur ska man som medelålders kvinna tänka kring sin pension?
– Man eller kvinna, vi har alla eget ansvar för att säkerställa att vi har så mycket undanlagt att vi kan leva enligt den standard vi vill när vi slutar jobba. Det innebär att själv kolla hur mycket man behöver toppa upp allmän- och tjänstepensionen med och spara ihop det privat. Helst ska pengarna placeras, åtminstone i någon indexfond, för att inte bara ligga på ett vanligt bankkonto som kanske inte ens förräntar sig tillräckligt för att kompensera för inflationen.
Vilka är de allra vanligaste kvinnofällorna som man ska se upp med?
– Kvinnor är generellt borta mer från arbetsmarknaden i samband med barn, både ifråga om föräldraledighet och VAB. Det innebär ju en sänkning av den pensionsgrundande inkomsten, tänk på det. Och ännu mer sårbar blir man om man stannar hemma och sköter hemmet och det bara är mannen som drar in pengar. Det hoppas jag slippa se mer av i Sverige år 2025.
Kan du ge dina bästa tips på hur man på bästa sätt kan spara till sina barn?
– Sätt upp sparkontona i eget namn och inte i barnens. Annars får de tillgång till det du har sparat ihop direkt på sin 18-årsdag, och vi vet ju alla att konsekvenstänket inte riktigt är fullt utvecklat i den åldern.
Hur tycker du man ska göra med sina vuxna barn som fortfarande bor hemma och som just börjat jobba?
– Jag tycker att barnen, både för att avlasta en kanske pressad hushållskassa och för att börja lära sig hantera ett eget hem, ska bidra med en del av sin lön. Hur mycket pengar det rör sig om måste bli en individuell diskussion beroende på hur mycket barnet tjänar och vad som är rimligt i det specifika hushållet.
MAGDALENA TAR OCKSÅ upp vad som är A och O när det kommer till hur man ska tänka kring att hjälpa andra eller inte med pengar. Hon menar att man absolut ska vara snäll och hjälpsam, men att samma regel gäller som på flygplan; du måste först sätta syrgasmasken på dig själv för att kunna hjälpa andra.
– Man ska förstås hjälpa andra om man kan, men inte på sin egen bekostnad. Mitt råd är att alltid trygga din egen situation innan du stöttar någon annan ekonomiskt. Sedan ska du självklart vara en bra vän, lyssna och hjälpa till så mycket du kan. Men man ska aldrig äventyra sitt eget ekonomiska välbefinnande. Det är helt enkelt inte värt det.
Anmärkningsvärt:
