Vi har på senaste tiden sett på nära håll hur krisen kan slå till, allt ifrån stora skogsbränder till pandemin och kriget i Ukraina. Ändå har sex av tio svenskar enligt Novus undersökning inte gjort några förberedelser alls inför en kris. Svenska Röda Korsets krisberedskapschef tror det beror på att vi svenskar inte är vana vid att det sker kriser i vårt land.
− Vi har nog tänkt att vi inte behöver förbereda oss för vi har ett samhälle som funkar så bra. Men jag tror nog att den bilden har förändrats en del och ser lite annorlunda idag, för denna undersökning gjordes för några år sedan. Allt i vårt land, från väder till matpriser, är mer instabilt idag så kanske fler skulle svara att de förberett sig om de fick frågan idag, menar Ylva.
Ylva är i grunden sjuksköterska, men har jobbat med kriser mer eller mindre hela sitt vuxna liv. Det hon lärt sig under alla år är att den som är förberedd för en kris alltid klarar sig bättre.
− Detta gäller både praktiska och mentala förberedelser, säger Ylva och menar att bara genom att tänka igenom vilka konsekvenser olika händelser, som en översvämning, elavbrott eller en brand skulle kunna få, har man förberett sig.
Allra viktigast enligt Ylva att man har tänkt igenom vilken kris som det är störst risk att drabbas av; bor du till exempel vid ett hav är det kanske översvämning?
− Fråga dig själv vad du är mest rädd för och vad som händer om just du inte har tillgång till el, vatten eller kontakt med dina vänner. Har du tänkt igenom detta så har du gjort massor av din krisberedskap. Nästa steg: Om till exempel det värsta är att inte få kontakt med dina anhöriga, se då till att köpa hem uppladdade extra batterier till din mobiltelefon. Agera på det som gör dig mest rädd eller sårbar.
Ylva tipsar om att man kan ha ett slags beredskaps-picnic med sina grannar i en bostadsförening eller i ett villakvarter där man pratar om hur man skulle klara en kris tillsammans.
− Man kan diskutera hur man tillsammans klarar sig bäst om man drabbas av elavbrott. Hur kan vi förbereda oss ihop och vilka kompetenser sitter vi på?
Ylva menar även att man kan prata om de här frågorna på ett lättsamt sätt genom olika beredskapsspel och tipspromenader. Men hon betonar återigen att allra viktigast är att ställa sig själv frågan: Vad skulle göra mig mest osäker, vad är det mest förfärliga?
− Rent krasst är det såklart bra att ha vatten hemma för det kan du inte vara utan. Eller, om du är beroende av någon medicin, se till att du har hemma för minst en månad framåt. Även konserver med mat kan vara bra att bunkra, säger Ylva.
Något som alla människor ska lära sig enligt Ylva är både fysisk och psykologisk första hjälp.
− Hur fantastisk sjukvård vi än har så är våra grannar och anhöriga oftast de som är först på plats när faran är framme. Med psykologisk första hjälp lär man sig förmedla samhörighet, hopp och trygghet. Man får lära sig hur man ska skapa en trygg miljö för personen som mår dåligt. Se terrordådet på Drottninggatan, det var otroligt viktigt att samordna trygghet och samhörighet för dem som var drabbade, säger Ylva vars organisation ger interaktiva kurser, som ”Våga mötas” (som vunnit internationella priser) och ”Våga rädda liv” som handlar mer om fysisk hjälp, som till exempel hjärt- och lungräddning.
Ylva förklarar att bara genom att vara förberedd bidrar du med en medmänsklig handling.
− För om du har förberett dig kan samhället fokusera på dem som inte har förberett sig, som av olika anledningar inte kan. Det kan vara små barn eller personer med olika funktionshinder som gör att de själva inte har förmågan. Så om du som är frisk och kry förbereder dig i krisberedskap bidrar du till ett mer medmänskligt samhälle!
Hur mycket bryr vi svenskar oss om det som händer i omvärlden, som översvämningarna i Pakistan eller jordbävningarna i Turkiet?
− Ju närmare händelsen du är, desto mer bryr du dig om det som sker. Det är lättare för oss att förstå konsekvenser av kriget i Ukraina än i till exempel Jemen, vilket är rätt naturligt. Generellt är svenskar intresserade av omvärlden, men nu sker katastroferna slag i slag så vi hinner inte med att engagera oss överallt.
Hur påverkas du av att dag efter dag jobba med människor och områden i krissituation?
− För mig personligen är det mycket lättare att jobba med det här och känna att jag bidrar/gör något än att sitta vid sidan om. Jag mår bra av att jag är delaktig till att andra får det bättre. Ibland kan jag uppleva att vissa människor är gnälliga och fokuserar på fel saker i samhället, för det finns så mycket större saker än att till exempel inte få det skottat utanför huset på två timmar. Vi bor ju i ett fantastiskt land och jag kan uppleva att vi har orimliga krav på hur samhället ska fungera när vi faktiskt ändå är ganska duktiga på att hantera sådana frågor.
Hur kan vi förmedla framtidstro och hopp till våra unga när världen ser ut som den gör?
− När vi ser bakåt ser vi att världen har varit med om förfärliga tider många gånger, men vi har hanterat det och tagit oss igenom det gång på gång. Visst, det är massor av elände som pågår, men vi lever samtidigt i en bättre värld än vi någonsin gjort och jag tror vi behöver lyfta upp det. Jag känner enormt hopp när jag tänker på människans förmåga att anpassa sig. Se bara under pandemin hur en hel värld ändrade beteendemönster, vi lärde oss ha möten i teams, ändra våra resemönster och träffades aldrig i större grupper. Vi anpassar oss väldigt fort och skapar en ny verklighet och jag menar att denna magiska anpassningsförmåga är en av människans största styrkor. Visst, vi står inför enorma utmaningar, men med människans innovationsförmåga kommer vi att hitta lösningen. All innovation och forskning som kommer med briljanta svar på många frågor, det är sådant vi måste lyfta upp för det ger ju hopp!
Kan det vara bra för unga att engagera sig, inte minst för sin egen skull?
− Absolut. Jag ser jättemånga ungdomar som engagerar sig. De är inte passiva ungdomar som ser på när världen går under utan är handlingskraftiga och engagerade.
Du har jobbat med hjälparbete hela ditt liv, vad är det som gjort att du lockats av detta arbete?
− Att bidra till att världen ska bli en bättre plats. Att få jobba som jag gör utvecklar mig som person eftersom jag får träffa människor jag aldrig annars skulle träffa och besöka platser jag aldrig annars skulle besöka. Att besöka platser, som Sydsudan till exempel, som ingen annan åker till normalt, breddar ens kompetens. Jag gillar också att se till att man får saker och ting gjorda, vilket är en av de stora fördelarna när man jobbar med krisberedskap. Ibland kan vi se snabba effekter, som när någon har behov av vatten och två dagar senare har vi sett till att de har en vattenpump, det är häftigt.
6 tips som gör dig redo för kris
Håll kontakten
Se till att någon vet vart du är på väg om du ska på resa, och håll kontakten under tiden.
Bra att ha-saker
Packa ett kit med saker som kan vara användbara i en kris: Nödvändiga mediciner, värktabletter, vätskeersättning, handsprit, toalettpapper, vattenreningstabletter, ficklampa, värmeljus, powerbank och batteridriven radio.
Väderkoll
Följ väderleksrapporten och se till att ha med dig kläder efter väder. Kom ihåg att väder i fjällen eller på sjön kan förändras snabbt.
Första hjälpen
Lär dig första hjälpen och ta med dig ett första hjälpen-kit.
Följ nyhetsrapporteringen
Håll koll på vad som händer där du befinner dig och ta reda på frekvensen till den lokala radiokanalen. På krisinformation.se publiceras konstant aktuell information om kriser i vårt land.
Viktiga nummer
Skriv ner viktiga nummer till exempelvis polis och sjuk-vårdsrådgivning samt lägg in ICE-nummer i din mobil.
text Frida Funemyr • foto Svenska Röda Korset
