Julen närmade sig och som vanligt tog mamma fram paketet med tomtebloss. Som barn såg jag fram emot det nästan mest av allt! Med lite darrande händer förde jag tändstickan mot plånet och så fort det tog eld skyndade jag mig att tända mitt tomtebloss. Åh, vad jag njöt, jag dansade och släppte inte det gnistrande, sprakande tomteblosset med mina ögon. Vackrast blev det när vi under kalla mörka vinterdagar tände tomtebloss ute och såg hur det gnistrade likt små stjärnor som flög i väg ut över den vita snön. Det var som små kristaller, så magiskt vackert.
“Åh, vad jag njöt, jag dansade och släppte inte det gnistrande, sprakande tomteblosset med mina ögon.”
Julen är förknippad med fest och glädje, men inte för alla. Jag kommer aldrig glömma den julen då vi fick ett samtal om att snabbt hjälpa en kvinna som behövde omhändertas på grund av missbruk. Hon var ensam hemma med sitt lilla barn. Vi åkte till hennes lägenhet som var smutsig och fylld av spritflaskor. Mamman var förtvivlad och grät. Det var med blandade känslor vi åkte med det lilla barnet till en trygg familj och sedan körde mamman till ett skyddat boende. Den julen släcktes ljuset i den familjen, men kom sedan att tändas igen, utan missbruk och droger.
Jag känner dem som redan i oktober längtar efter julen. Och så finns det de som bävar och kämpar emot, som inte har någon att köpa någon julklapp till eller att äta tillsammans med. De som redan vet att de kommer att jobba hela julhelgen och missa familjens firande med mat, julklappar och Kalle Anka. Dessutom är julens budskap om gemenskap och glädje svårt att ta till sig för den som lever i ensamhet. Många människor som lever i utanförskap har delade känslor inför julen, mest finns där oron och sorgen över att det ännu ett år ska bli precis som vanligt. Ingen att dricka glögg med, ingen att prata med, inga julklappar, ingen som ser en djupt i ögonen och frågar: ” Ska vi gå ut och tända några tomtebloss?”
I mitt arbete får jag ofta se vad livet i utanförskap innebär. Jag är djupt tacksam över att tillsammans med så många människor få dela ut Sisters Julpåsar till kvinnor som lever i missbruk, prostitution, hemlöshet eller i fängelser.
Till de som lever på samhällets skuggsida. Som är ensamma, bostadslösa, de med en missbruksproblematik eller till den ensamstående mamman som kämpar för att få pengarna att räcka till för julen. De behöver också få uppleva gnistrande tomtebloss, julgröt, en alkoholfri julhelg, julklappar och en varm säng att sova i. Kanske du och jag kan göra något åt det? Kanske inte hela julhelgen behöver firas med familj, släkt och vänner? Kanske du kan bli en av dem som firar din jul på en plats där det var väldigt länge sedan någon fick se ett tomtebloss tändas? Eller göra ett besök på ett fängelse eller ett äldreboende? Varför inte fira jul hemma i ditt vardagsrum dit du bjuder in dem du känner som är ensamma? Jag tror att det finns många olika gnistrande tomtebloss som kan ges vidare och sprida julens budskap.
Att göra något för våra medmänniskor hjälper andra, men det får samtidigt oss själva att må så mycket bättre. Vi säger ofta att tiden inte räcker till, men det krävs ofta väldigt lite av oss för att få andra att må bättre. Varför inte sluta scrolla på mobilen några timmar och i stället knacka på hos din granne. Ta en fika med någon du inte träffat på länge och le mot den du möter på en promenad. Och vips så har du tänt tomtebloss både till dig själv och andra. Nöden är stor och behoven är oändliga och det är lätt att tänka att ett tomtebloss brinner upp rätt så fort. Men vad spelar det för roll, just ditt tomtebloss har betydelse och varje gång du tänder det sprids glädjen, ljuset och hoppet.
“Vi säger ofta att tiden inte räcker till, men det krävs ofta väldigt lite av oss för att få andra att må bättre.”
Det största ljuset som någonsin tänts var när Jesus föddes in i vår värld. Gud sände sin son till jorden. En naken liten bebis, sårbar, utlämnad och i stort behov av att Maria och Josef tog hand om honom. Jesus växte upp och fanns mitt bland folket. Han såg dem som ansågs som obetydliga, fattiga och som levde i utanförskap. Han stannade upp och rörde vid dem som på den tiden ansågs orena och smutsiga. Han gav av sin tid, bad för sjuka och visade med sitt liv vem Gud var. Jesus kom med fridens och fredens budskap och hans liv bekräftade det profeten Jesaja säger: ”Det folk som vandrar i mörkret ska se ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land ska ljuset stråla fram”. (Jesaja kapitel 9, vers 2)
Julens budskap är att försöka sprida ljus, även där mörkret är som mörkast. Du behöver inte göra det ensam utan vi kan kroka arm med varandra, ge stöd och hjälp och ge av det vi har. Då lyser ljusen mycket starkare, så att julen blir det vi alla önskar och längtar efter.
Vi kan gång på gång få tända våra ”tomtebloss” och se hur de gnistrar som diamanter och lyser upp vår värld. Och kom ihåg att när det har slocknat, så var det inte förgäves. Du har återigen fått uppleva hur det kändes när du bröt ensamheten, när din omsorg förmedlades genom en kopp varm choklad, hur tomma ögon fylldes av hopp när du gav glädje och skratt vidare. Så vi gör vad vi kan, det kan vara stort eller smått, mycket eller litet. Och Gud, ja… jag tror Han älskar julen så mycket att Han mer än gärna hjälper till och tänder våra tomtebloss.
Foto: © vishnena – stock.adobe.com
